An idiot abroad
I hamn
Landade i Kungshamn klockan 13:10 efter en lång bussresa. Känns alltid likadant. När jag åker så känns det roligt, jag är förvätansfull. När jag kommit till Ljungskile så börjar mina ögonbryn åka nedåt lika snabbt som de mörka molnen närmar sig, och när vi är i uddevalla så ösregnar det - som alltid och jag suckar djupt som alltid. Melina, Hanna och Olle ta inte illa upp nu eftersom ni bor där - men jag AVSKYR Uddevalla. Jag får dåliga vibes direkt när jag är inne i Kommunen. När vi passerat det så blir det bara värre. Man hamnar i Munkedal som man blundar sig igenom. Sedan är det dystert heeela vägen tills man kommer till Kungshamn. Då vill man bara hoppa av bussen, inte för att man är så taggad på att hoppa av och börja dagen i Kungshamn utan mer för att man har sett dystrare ställen på vägen dit. Tillexempel Uddevalla och Munkedal.
Det var SVINKALLT i Kungshamn. Beror på Havet Dumsara sa brorsan. Klart det gör Smartsebban.
Men sedan började det. Jag har skrattat sedan jag satte min fot i huset. SYND att man inte kan gifta sig med sin bror. Vi hade blivit så lyckliga tillsammans. Men nu är vi ju bror o syster så vi har inget annat val än att leva ihop. Han har inget val iallafall. Han är så rolig att jag låg idag när vi käkade middag med pannan mot bordsskivan och grät. Fyfan vad rolig han är. Lyckliga, lyckliga kvinna som får honom vid sin sida. Om han nu flyttar hemifrån vill säga. Han är rätt nöjd med lagad mat, ingen hyra och pengar i handen. Han dropade förslaget om att fixa en våning i garaget idag. Kunde inte avläsa om mamma var nöjd eller inte med förslaget. Hon vill nog gärna att han lämnar boet snart, men de är så kära de två. De är ett oslagbart par. Så jag tror det hade varit förödande för båda. Kommer nog någon lösning tids nog.
Guuuud vad mysigt det är här hemma. Jag som inte alls har sett fram emot detta besöket, men nu vill jag stanna ett tag. Några timmar till iallafall. Enda (okej, verkligen inte den enda) nackdelen är att hela huset är fyllt med massa goda saker att äta. Mammas mat till att börja med, och godis, popcorn, ost och kex.. ja.. allt man liksom vill sätta i sig när man inte skall göra det. Så, Im holding up. Kollar på film no 2 i soffan nu och dricker min Colalight. Funkar faktiskt ganska smärtfritt.
Nuu skall vi hänga lite. Jag och min lovely brother som slöddrar så trött han är, men tänker stanna uppe med sin tvillingsyster. Åh SEBBAN min sanna kärlek!
Last ones standing
Denna låten började spelas i Ipoden igårkväll. Är ju gifvetvis en Remix, men jag liger den.
Blir liksom glad. Tänker på mina vänner och all skit man gjort och skrattat åt i olika länder, städer, tider och omgivningar. Hur som haver, jag blir Happy-happy av att lyssna på denna. Och Happy-happy vill väl alla vara va. We're the last ones standing.
Bom dia
Bom dia mitt herrskap.
Har legat vaken sedan 5 tiden. Egentligen vaknade jag vid 4 och tänkte stiga upp, men eftersom jag somnade vid 00:30 så var inte det någon vidare god idé kände jag på mig. Så jag somnade om till 5 iallafall. Steg upp 1,5h senare efter lite tankar fått cirkulera fritt i huvudet. Hade tänkt gå på en promenad men kändes inte görsäkert att gå i ett kolsvart Slottsskogen innan klockan 6. Dumsara.
Så, nu sitter jag här i köket. Dricker den dagliga dosen av Zoegas Julkaffe med smak av Pomerans och Nougat. Var lite osäker på Nougatsmaken men det smakar inte någonting av det. Ställer mig tveksam till frågan om jag ens minns hur Nougat smakar förövrigt.
Laddar för Kungshamn. Har bestämt mig för att åka. Vart lite kluven igårkväll och sa att jag skulle se hur jag kände idag. Mamma kan ju skicka min telefon till mig, men då kommer det ju ta ytterligare några dagar och jag har ju gått i god med att jag inte är riktigt lika cool utan telefon som jag trott. Känner mig otroligt avsklappnad och oberörd. Vill jag någon något, så är det jag som kontaktar denne, inte tvärt om. Inga tvångssamtal liksom. Dock så blir JAG oerhört stressad när jag skall ringa någon, och letar febrilt efter telefonen som inte finns. However, det går bra. Jättebra utan telefon, men jag skulle gärna vilja ringa min mamma när lusten faller på. Så mot Händelsernas Mekka Kungshamn it is.
07:38. Borde gå in till stan nu egentligen, men är fortfarande kolsvart. Och jag kanske inte måste vara i Kungshamn klockan 10 liksom. 2h med buss.. det är fan förskräckligt. Vet inte ens om jag kommer stanna där över natten, men får väl packa ner lite nödvändigheter ifall att.
Forever ago
Skinny Love
Perfekt
Måndag
Efter en hel helg med besök så lämnade jag av min kära gäst så hon fick åka tillbaka till Kalmar. Vart en lugn helg, som inte varit jättenyttig direkt. Käkade Tacos igår igen. Fantastisk maträtt detdär. Sedan tittade vi på en film, som vi stängde av efter halva har gått för är klockan var 22:40 så var vi så trötta att vi inte orkade se mer. Första advent igår alltså. Och det är 11 grader ute. Känns märkligt. Men känns bra mycket skönare än 11 minus iallafall.
Imorgon måste jag åka till Kungshamn tidigt för att hämta min telefon och mitt simkort. Så jag kan slippa vara såhär handikappad som jag är i nuläget. Får stämma träff med alla med exakt tidpunkt och plats för möte, eftersom ingen kan fåtag i mig. Känns sådär må jag säga. 13 jävla mil för att hämta telefonjäveln. Har inte varit i Kungshamn sedan jag fyllde år. Har liksom inte sådär jättemycket att hämta där. Förutom en telefon nu då. Kan ju träffa min familj, som jag längtar efter så OHYGGLIGT mycket och min farmor.. som jag kanske längtar lite mindre till, men som man måste träffa för att göra henne glad.
Sedan jobbar jag Ondsag och fredag och sedan är jag ledig från 3:e till 14:e december. Ah ni hajjar. Rätt mucho ledighet. SHIT vad länge. Men har ju massa saker att fixa också. Hade en To do list på kylskåpet med 50 saker som skall göras innan jag åker. Vände på den i Lördags och skrev en ny lista. Typ: Hetsäta Tacos, dricka vin, bli packad, hamna i fyllecell. Det fick bli min nya To do List för December. Tänk att jag aldrig har hamnat i fyllecell innan. Jag har vart påväg, men blev räddad av min songkarriär. Kortsagt. Jag satt i en pikébuss med massa andra fulla idioter och blev avsläppt hemma (hemma hos min chef, för det var där jag sa att jag bodde) pågrund av att jag var lugnast i bussen, jag satt och sjöng. Må säga att man haft en del flyt med sig ibland ändå.
Nu skall jag ta en dusch och sedan skall jag till mitt förtjusande jobb i några timmar. Skall stå i skönhet och hälsa idag och plocka. Göööör mysigt! Kolla på allt smink och stapla gott luktande krämer. Wihu!
En vit månad är över
Elin, Emma, Jessica och Jennie tittade förbi igår. Tja, de kom från Kungshamn och skullle på fest i stan så de fick göra iordning sig här hos oss. Jag och Pernilla gick på Breaking dawn för att slippa allt förstora frestelser. Stormen Berit härjade i Stan och det var så sanslöst kallt igår kväll. Mia kom hem klockan 03:30 inatt och lade sig emellan oss. Gött att vara ute o slira på nätterna. Men konstigt nog så saknar jag det inte alls. Inte en sekund. Jag saknar att sitta och dricka vin, och skratta med ett snyggt läppstift på och ett par snygga skor, eller sitta och titta in i en vacker mans ögon medans man dricker sitt röda vin. Men jag saknar inte ALLS att vara ute och klubba. Kanske för att jag vill ha någonting mer än Göteborgs utbud av Nattklubbar. Alltså det är ju ett isane utbud på Klubbar o sådär, men allt är... samma sak. Eller man får inte samma känsla här som typ på Madeira.. eller inte bara Madeira. Utan Utomlands över huvudtaget. Sen VILL jag inte ha samma känsla här heller. Det är mer clean här, det är liksom inte massa konstigheter, men jag vill ha ett röj som jag inte hittat i stan än. Som jag inte tror går att hitta i Sverige faktiskt. Men vill jag ha det här? Jag tror inte det. Faktiskt. Vita lokaler, trancemusik och människor som dragit i sig alla möjliga droger får kanske stanna i utlandet. Känns bäst så, för min egen skull liksom.
Igår hade det gått EN MÅNAD utan Alkohol för mig och Pernilla. Detta firade vi med att öppna det Cypriotiska vinet. Hetsen och lite andra involverade faktorer gjorde att jag hade rödvin över hela min vita t-shirt och över hela köket. Sedan drack vi det. Ett glas. Det var gott. Och jag kände mig avslappnad när jag sedan var påväg in till stan. Lite röd om kinderna och glad. Efter ETT glas vin. Ni hajjar.
Nu funderar jag på när jag skall dricka nästa gång. Vi har ju sagt denna helgen som kommer. Att det blir Borås eller någon annan stad. Men jag känner somsagt inte suget lägre. Inte alls. Vill hellre hälsa på min familj och mysa. Men å andra sidan så kan jag ju inte dricka för första gången på Madeira. Det löser sig nog. Idag hoppas jag att vi kan hinna med Jul på Liseberg efter att jag jobbat en stund. Mmmmmysigt!
Eat some
I fredags efter ett par timmar på stan och en halv lön fattigare så hämtade jag upp Mia på stan. Hoppfull inför att visa henne vad jag köpt, så hon sedan skall tvinga mig att lämna tillbaka det. Vi styr vår skuta hemåt och jag har en liten modevisning i hallen med alla kläderna (och smyckena) jag har köpt. Slutade med att jag behöll allt som jag köpt. Alltihop. Varenda pinal. Och senare på Kvällen så käkade vi TACOS. Oh Lord. Det var e upplevelse utöver det valiga. Iakttog nästan mig själv från en annan vinkel när jag satt där vid köksbordet. Sedan käkade vi massor av Nötter och hade det riktigt gött.
Lördagen kom och jag drabbades dessvärre av årets mäktigaste mensvärk. Man vet ju att killar inte gärna pratar om Mens och mensvärk. Men de skyller gärna på Mens om man inte är på topphumör någon dag. Så igår när jag skulle ringa gällande mina smärtor så blev jag kopplad 4 gånger. 4 gånger av 4 killar. Det är inte klokt. "Hej jag har sådan sjuk mensvärk, jag kan knappt stå upp och mår riktigt dåligt" Eeeh.. jaha. Aj, aj, aj. Dåååå skall vi seeeeee. Ehh... eh. Det var ju inte bra. Eh.. Jag kopplar dig. 4 gånger hände det att den meningen flög fram. Från fyra killar. Det är ju hysteriskt roligt. De kan hantera allt annat (anseer dem) men inte att någon har kramper i magen som de inte kan få. Då blir de supernervösa och börjar nästan stamma och funderar snabbt på vem de kan koppla till som kan hantera problemet bättre, eller iallafall hantera det så de själva slipper.
Igår käkade vi, frukost, sedan Thaimat till Lunch och sedan popcorn, snusklubba och naturgodis.
Det kändes som om jag var gravid när jag gick till sängs igår. Min mage var så otroligt uppsvälld och spänd. Det är nog verkligen INTE bra att låtabli att äta såmycket under en månad och sedan helt plötsligt hetsäta allt. Thaimaten kanske inte var toppvalet för en känslig mage heller. Spicy.
Behöver hjälp
ÅÅÅH! Jag har sådan jävla probleeeeem. Shoppingproblem. Seriöst. Har under 5h blåst ett antal tusenlappar. På? Jaa... på VADDÅ egentligen? TUR att Mia kommer idag och att hon förvandlats till en snål student så hon kan tvinga mig lämna tillbaka allt imorgon. Har nog aldrig ÄNNU lämnat tillbaka ett plagg. Använder dem hellre inte och sedan slänger dem än att lämna tillbaka dem. Fyfan.
MEN ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH. JAG BEHÖVER HJÄÄÄÄÄÄÄÄLP!
Mister O
Så sanslöst fin.
Renewal needed.
Skulle vilja göra om min blogg. Typ allt. Eller jag skulle vilja tabort den, flytta över den till en annan adress. Men om man har valt Blogg.se så får man ångra det bittert sedan när man vill byta bloggadress, så jag får antingen stanna här med denna adressen, eller så får jag helt enkelt börja om, utan mina inlägg. Men känns ju trist att allt skall försvinna. Det är ju mitt liv här. Min dagbok liksom. Min historia.
Skulle nog vilja göra om allt förresten. Hela utseendet. Fast å andra sidan så gillar jag den som den är nu. Den är lite stökig, lite random. Ja, jag ligert. Och jag är ju helt såld på Alexander McQueen bakgrunden med skeletten och änglarna. Jamenvisst är det han som designat det! Riktigt fint är det, love it. Men ja.. man tröttnar ju på allt. Och eftersom jag är en Lorentsson så tröttnar jag tydligen på allt, väldigt fort enligt resterande av familjen. Justeja. Lovade ju mamma att byta namn till Lorentsson. Kanske man skulle ta o påbörja idag.
Tjing sålänge. Nu ger jag mig ut i storstadsdjungeln.
I lived, I loved.
The morning
Åh vilken mysig morgon detta är. Läser nyheterna, lyssnar på Radion, äter frukost, dricker Årets Julkaffe och har varit på promenad och handlat lite. Det bästa av allt är att man inte kan ringa till min mobil, och jag kan inte ringa ifrån den heller vilket gör att ingen kommer störa mig på hela dagen. Det är typ to good to be true. Jag skall få gå en heel DAG på stan själv och strosa, kolla i affärer och dricka take-away kaffe. Im so very happy just nu. Och då har jag inte sovit ett skvatt inatt, men det gör liksom ingenting. Klockan är 08:55 och jag har gjort allt som behövs göras idag. Nu finns det bara tid för mig, stan, och denna underbart höstiga dag i Göteborg. Fina fredag!
Adele
Skjut inte, jag är student.
Fredag, Klockan är 06:58 och jag är ledig. Sovit i princip ingenting inatt - igen. Fattar inte. Kan inte sluta tänka på stuff, var precis likadant iförrgår, men igår sov jag så sjukt gött. Pernilla också, då hon sovit på en nätverkskabel hela natten utan att märka av det. Hah!
Har nog varit helvaken sedan klockan varit 05. Och kanske fått någon timme innan dess. Kollade sista avsnittet på Broen igår och det gjorde mig lite rädd hur oberörd jag blev av de grand finale så att säga. Förrhoppningsvis så har de misslyckats med att göra det rörande, eller så är det jag som införskaffat ett cold heart såhär på senare tid. Hoppas på dåligt avsnitt.
Pernilla sitter här på sängkanten fullt påklädd med mössa o allt och väntar på att få gå till jobbet. Jag avudas henne nästan. Jag är så trött att det är suddigt för ögonen och känner huvudvärken komma smygandes. Idag skall jag shoppa. Shoppa, shoppa, shoppa på min lediga fredag. Lönefredag. Sedan kommer Mia klockan 19, då hon spenderat 6h på en buss för att käka Tacos med oss ikväll. Det är alltså längre tid från Kalmar till Göteborg än det tar för mig att flyga till Madeira om 13 dagar. (Trettondagar?) Eftersom hon flyttat till Småland så måste man bli snål, vilket Mia har blivit och då bokar man inte ett tåg i förväg för att garantera plats. Nej då väntar man tills sista sekunden. När det inte finns några platser längre så svär man i telefonen till sin bästa vän och förbannar SJ för att resorna är slut. Änna ingen idé att säga till en arg student att det är dens eget fel, de tror de är odödliga förutom i Tentasalen. "Jag är student, jag skall äta för halva priset". "Jag är student jag skall köpa denna för rabbaterat pris." "Jag är student jag får bli hur full jag vill för jag har ingen föreläsning denna veckan" och tydligen "Jag är student jag behöver inte ens beställa tågplats, jag skall med ändå." Jag undrar om en student hade skrikit ut i ett skottlossnings drama "Skjut inte, jag är student." Något säger mig att det snart är där studenterna är med deras hybris.
Denna nysnåla studenten har nu fått se till verkligheten och har fått beställa plats på en buss som tar 6h istället för tåget som tar 4h. Det som gjorde fröken student ännu nöjdare är att mitt telefonnummer porterades inatt ut till en annan operatör, vilket resulterar i att jag inte kan ringa någon, och ingen kan ringa mig då jag inte har fått något SIMKORT av den nya operatören. Helt jävla genialiskt tycker jag. Helt jävla genialiskt.
Nu är jag ganska rastlös. Funderar på om jag skulle gå på en promenad och sedan gå till affären. Klockan är ju ändå 7 nu.
Texmex
I en månad så har jag väntat på detta. TACO KVÄLLEN på Fredag! Och nu är den snart här. Snart, snart snart.
Skall käka så mycket Tacos att jag blir Taco-förgiftad. Ååååh vad GÖTT! Har i 4h suttit i Paint och målat, klippt och klistrat i denna fina bilden. Jag må säga att jag besitter en del paint-skills ändå.
El Sara & El Pernilla är Taco värdar. Kommer bli så jävla mysigt! Nu är du allt avundsjuk Hombré!
Beyoncé
När jag tittar på denna videon och lyssnar på låten, så kan jag inte hålla tårarna inne. Det går inte. Vet inte om det är texten eller alla klippen eller allting tillsammans. Men gud vad fint.
Plusgrader & Vaniljkaffe
Kan iallafall trösta mig med att det är världens bästa väder på utsidan. Dimmigt och blött. Mysigt!
Hoppas bara det börjar regna. Inatt var det 7 grader här.. hallå, vart är Vintern egentligen? Pappa sa att det var snö i Oktober förra året. Dock skall jag icke klaga. Gillar när det är 10 plusgrader på dagarna och massa julbelysning överallt. Ja men jaaaa!
Har kokat kaffe idag med lite vanilpulver i. Så får man en sådandär lite juligare känsla när man dricker det och man har tända ljus kring sig, sen kan man ju alltid unna sig en fin låt såhär på morgonkvisten också och varför inte Coldplay liksom. ♥
Sååå trött.
Godmorgon. Jag har funderat det senaste på om jag skall sluta blogga. Ibland är det grymt att bara kunna skriva allt som jag tycker, men nu det senaste så känns det bara pointless.. kan ju bero på att vi inte äter någonting som vi vill äta och inte har druckit alkohol på 25 dagar. Det suger livet ur en verkligen. Allt känns tråkigt och lame typ.
Men på Fredag skall vi käka Tacos för då kommer Mia och hälsar på mig. Wihu! TACOS är verkligen no 1 maträtten som jag skulle kunna leva på, livet ut. Det må vara att ta i, men jag tror inte det ligger jättelångt från realismen.
Idag känner jag mig så vårdslöst bakfull. Har beslutat att det beror på att jag inte sovit många minuter, MINUTER inatt. Brutalt dåligt. Somnade till efter att Pernilla gick upp ur sägen, och sedan var jag vaken vid 8 igen. Helt insane. Och nu skall jag till jobbet och jobba till klockan 18, för att sedan åka hem och släppa in vår kära vän som äger lägenheten för han skall göra någonting som vi inte vet vad det är. Hoppas verkligen att jag kan stå på benen då. Känner hur det bränner under ögonlocken och vill inte ens veta hur röda mina ögon är just nu.
Nej fyfan för att vara bakfull. Det klarar jag mer definitivt utan. Men vad skall man då göra då? Att bli bakfull hör ju liksom till konceptet att bli full dagen innan. Har funderat på tjack. Man blir super smal och man blir inte bakfull. Kanske är en bra lösning trots allt. Skall bara setill att få vår hyra sänkt så man har råd att lägga resterande cash på tjacket. Inte sådär mycket Rea-priser direkt.
Bad life day
Hörde att mobilen vibrerade - igen. VEM skickar meddelanden så här tidigt på en Söndag? Slår upp ögonen. Klockan är 11:33 och det är Måndag, förmiddag. Kände någonting som jag sällan, SÄLLAN känner. Jag kände mig inte på bra humör. Alls. Inte en gnutta. Läste mina meddelanden, och även om de ville mig väl och var gulliga ord så blev jag konstigt nog bara mer irriterad. Antagligen för att jag skulle vilja skriva lika fint tillbaka men känner att mitt hjärta är svart idag och min själ är inmurad bakom grå betong.
Stirrade upp i taket och funderade på detdär med att Vakna på fel sida. Mina föräldrar sa alltid att min bror gjorde det, och jag kunde inte förstå varför han alltid vaknade på den sidan och jag på den andra sidan. Ja, nu vet jag ju att det inte handlar om att vakna på fel sida i praktiken. Men idag, så gjorde jag det. Once in a lifetime typ.
Jag har ju ett morgonhumör som alltid stuckit i folks ögon, och har fått trycka mig längst väggarna när jag träffat min tvillingbror i köket på mornarna. Känner dock, att jag kanske är berättigad detta. Jag kanske kan få vakna på fel sida någon dag och bara vara bitter. Jag har ju aldrig förstått varför folk går runt o är sura o säger att de är på dåligt humör. Ja men gör någonting åt det då? Sluta bara. Le istället. Och det tycker jag fortfarande. Folk ser det som en chans att slippa vara trevliga, slippa uppföra sig och ge korta svar. De känner sig lite bättre om sig själva när de kan snäsa åt någon och skylla på dåligt humör. Sådantdär tål jag fortfarande inte. Man skall inte få komma undan pga dåligt humör 4 ggn i veckan. Då får man bara skärpa sig och svälja det.
Telefonen vibrerar IGEN och jag gör något ljud som ett tecken till min mobil, att inte vibrera mer för jag är jävligt irriterad och trött på det. Läser meddelandet och känner mig inte alls irriterad. Det står nämligen att Calle kommer skjuta sig i huvudet nu och att han ber om ursäkt för att vi inte kan prata ikväll då. Jaha. Kanske har han också en dålig dag. Han ringer upp strax därefter. Han kommer inte skjuta sig i huvudet, men han skall till arbetsförmedlingen så det är i princip samma sak tycker han, bara att det är en utdragen död.
Medans vi snackar så tar jag på mig och går ut och går. Går till Myrorna för att kolla en lampa som morsan ville ha därifrån och går runt i Haga och en sväng i slottsskogen. När jag kommer hem så tänkte jag det skulle vara lugnt. Att skratta åt någon som är mer bakom flötet än sig själv och att gå en promenad på 1h känns som den rätta medicinen mot en dålig dag. Men nixpix. Nu sitter jag här och känner att jag vill stänga in mig i en glaskula med mitt kaffe. Skit också. Och är tvungen att kolla klart på Sons Of Anarchy för Calle sa massa saker som händer men han tvistade om det så jag inte vet om det är sanning eller inte. Lika bra kanske. För jag reser mig nog inte ur denna sängen idag.
Jävla crap också. Hormoner is a bad thing.
Jävla Clay
Jag har ju varit ett sådant oerhört fan av Sons of Anarchy, men nu på Season 4, Episode 7 så känner jag att det är förmycket. Det är förmycket våld, förmycket död och förmycket svek, tissel o tassel som hålls undean och sedan kommer fram och pang pang, någon dör. Helatiden. Jag orkar inte kolla på en serie där jag ständigt slår mig för pannan eller stänger av ljudet för att jag inte vill höra hur det låter när någon får sina tänder utdragna.
Tycker den första säsongen var bra, och den andra med. Då handlade det ändå om någonting, om en Club som skyddades, nu känns det som om de bara skyddar sig själva och den där jävla Clay kan röja sin egen familj ur vägen för att skydda sig själv. Inte cool. Inte det minsta. Var liksom bra när Samcro var the good guys, vilket de inte är längre. De har ju tom. tydligen problem med hudfärg. Örka liksom.
Vill se ett badass gäng med såpass mycket hjärta att man står på deras sida helatiden genom serien, det gör jag knappt längre. Inte Clays sida iallafall, och det är väl hans fel att jag känner såhär. Jävla Clay.
Åh, jag är för insatt helt enkelt. Orka...
Oskuldsfulla Sara
Och där sitter Sara, söta lilla rara underbara, oskuldsfulla Sara
Hon spar sig till en man som kan älska som bara kärlek kan.
Livets Ironi
När jag arbetade med Porteringar i Telenors nät så förstod jag aldrig varför kunderna var så upprörda när de fick vänta ett tag. Nu är det omvänt och jag har väntat på min beställning i en vecka. Kontaktade Telenor och de kan inte ens se min beställning, för den har inte kommit upp i kön än - en vecka senare. Mitt nummer porteras alltså över den 24:e November, och jag bad dem därför skicka ett simkort nu så jag slipper att bli av med mitt nummer. Men nixpix. Eftersom inte ordern är placerad i kön än så kan de inte ens göra det. Jag bad dem om att lägga en manuell beställning men nej. Nejnejnej. Så, resultatet blir det att jag blir nummerlös i 4 veckor, då min telefon inte kommer förrän dess. Jag förstår nu vad kunderna kände. Livets jävla ironi, Isn't it?
Penguin-Baby
Saknade vänner
Tänker på alla stunder på Madeira det senaste året som var. Även om jag inte lever där nu, även om det är ett avslutat kapitel och jag har mitt liv här i Göteborg i mitt hemland, så ibland.. så saknar jag det. Inte ön, men stunderna och vännerna. Jag vet att jag inte bara känner såhär nu, för jag vet inte hur många gånger jag och Mickan satt på Balkongen och vi enades om att det var ett gyllende liv vi hade. Guldkantade stunder och guldklimpar till vänner.
Tänker på alla gånger vi haft middagar på Balkongen med grillningar, Tacoskvällar eller bara vinkvällar med tjejerna. Hur det var ett ring runt lördag söndag i våra mentala almanackor som stod för att vi; Anna, Hanna och My skulle ses. Det var så, det var bestämt. Jag vet inte om jag någonsin skrattat så mycket som jag gjorde under den perioden, och sedan kom Mickan. Och vi skrattade ännu mer, och hon skrattade åt oss, ständigt.
Alla pikar, all ironi, all sarkasm som aldrig någonsin menade någonting annat än välvilja. För vi ställde upp för varandra, i vått och i torrt. Shot by shot. Alla nätter med Hanna. Jag och Hanna själva ute i natten drickandes, kedjerökandes och skrattandes. Varje torsdagsnatt på FX. Vi sa att vi inte skulle, att det inte skulle bli så sent. Bara en middag. Men likförbannat stod man där med Calle, Simon, Linus, Anna, Hanna och dansade klockan 4 på Torsdagsnatten.
My som inte förstod varför vi inte väntade tills Fredagen kom och följde med en kväll för att se hur allt gick till. Sedan var hon fast. Engelska flottan på besök och jag o My stupfulla Torsdagskväll med dem. 
Shotbrickor som inte ens kunde räknas till, varje helg. Öl i parken efter jobbet nere i Hamnen. Standard. Sen blev det utgång om man ville, och klart att vi ville. Molhe, FX, Jam, Teatro, Museo och Chegas där vi avverkade vinflaskor som om det vore livsnödvändigheter. Och visst var det nödvändigheter, detta var ju livet. Livet vi levde, som vi visste en dag skulle ta slut ganska snabbt. Lika bra att leva. Jamenvisstfan är det så. Lika bra att leva!
Jag saknar dagarna, kvällarna, nätterna med tjejerna. Med Hanna, Anna, My och Mickan. Järngänget. Med brunbrända ben på varandras stolar, med rövarhistorier och med varsinn Coral i handen, förutom i Myrans som drack någon drink. Vi förskte lära henne, och jag lyckades slutligen med en dagsfylla för fröken vid Poolen. Fulla och riktigt sönderbrända badade vi i poolen med kläderna på. Berört varenda ämne i världen och druckit upp den lokala vinaffärens utbud av Gazela.
Överraskningsshots från alla vid bordet, det spelar liksom ingen roll hur fulla vi blir för vi lämnar inte varandra - och det gjorde vi inte heller. Inte en endaste gång. Jag saknar det kvällar som denna. Så mycket att det känns i magen. Vill göra om det. Utan tvekan. Igen och igen och igen. Jag saknar att skratta så jag får kramp i magen, jag saknar att se My torka bort tårar för att hon skrattat så mycket, jag saknar Hannas roliga kommentarer, saknar Annas miner och saknar när mickan skrattar så mycket att hon liksom pausar och ljudlöst skrattar.
Miss it all. Men till våren skall vi ut på en resa när Anna knegat ihop cashen efter sin tid i Asien. Vi kommer ha så mycket att snacka om, och skratta åt.
Saknade vänner.
Coal War
Jodå, You'd like it.
Klokt samtal
Min väninna ringde förut och vi pratade om livet, om relationer och om vädret. Helt sjukt att man på allvar snackar om vädret och finner det intressant, inte bara kallprat liksom.
Hon sa också att hon tycker jag borde umgås med mina vänner. Jag umgås med mina vänner sa jag.
Hon menade då givetvis inte de jag alltid umgås med utan de andra vännerna. De vännerna som jag aldrig någonsin umgås med längre för att jag alltid umgås med samma personer. Igår kände jag att jag ville tabort 90% av alla på Facebook. Och det, sa min väninna att det betyder att jag måste börja umgås med de andra igen. Att jag aldrig varit som dem som bara behöver 3 vänner, att jag alltid farit och flygit mellan städer för att träffa vänner och går ut med olika människor och alltid är upptagen.
Hon har så rätt. Jag måste börja umgås med fler folk. Det är inte hälsosamt att endast umgås med ett gäng helatiden när man har så många andra tillgångar. Jag vill inte längta efter folk som bor i samma stad som mig, jag vill ju såklart UMGÅS med dem! Att det skulle ta ett telefonsamtal från en klok vän för att förstå det.
Jag är ju såklart jättenöjd med mina vänner som jag umgås med nu, men det är som hon säger. Jag behöver annat tugg, andra åsikter, andra historier och framförallt andra hjärnor.
Man får ju inte glömma bort de som man bryr sig om för att man känner sig bekväm i en situation, det är ju rent ut sagt livsfarligt. Man vet ju aldrig vad som händer liksom.
Tack för ett behövligt wakeup call.
Jungmansgatan SPA Day
Imorse kom min moder förbi med hennes delikata Fisksoppa. Finns ingen så vitt jag vet som gör så god fisksoppa som hon gör. Tänkte att jag fick unna mig lite utav den nu när det ändå är helg och jag har zero plans.
Frågade min mor vad jag skulle göra idag, förutom att äta fisksoppa och hon sa: SPA Dag. Bjud över dina vänner så har ni lite Spa med god plockmat och vin, ansiktsmasker, hårinpackningar och härlig musik. Jag gjorde som hon sa, men skippade den goda plockmaten, vinet och vännerna. Tog ett långt bad med peeling och hårinpackning, Smörjt in mig i brun utan sol och målat om tånaglarna o fingernaglarna i rött. Lyssnat på Edith Piaf och Herr Sinatra och bara njutit.
Det är grått på utsidan och dimmigt. Perfekt dag för en Spa Dag. Nu skall jag ligga här i sängen och läsa lite och dricka te. Precis vad jag är värd.
Opie
Någonting som jag inte får ihop gällande SoA (Yes, I went there again) är att det inte är så många good looking fellows med. Jax, i all ära men det är för uppenbart att han skall vara den snygga, dessutom är jag inte överdrivet förtjust i blonda pojkar med page. Då finns det alltså bara en kvar och det är Opie. Han är så vrålsnygg, och det säger jag inte att han är om han vore omringad med snygga män, men nu är han inte det och han blir alltså per automatilk drop dead gorgeous. Precis så skall det se ut. Välvårdad, men ändå ser det ut som om han inte bryr sig ett jota. Hans röst berör mig enda in i märgen. Mörk och hispig. Samt att han har bläcket. När skall jag komma över detdär med tatueringar egentligen? Det är inte ett måste givetvis, men det är fasen inget minus heller. MMM! 
Barnsäkrat område efterfrågas
Igår kom jag hem från jobbet och kände mig typ stympad. Jag har klämt alla fingrarna i kassan minst en gång, och jag har skurit mig på kniven, även om den är infälld, samt att jag fastnar ALLTID i dedär band-armarna som styr varorna åt varsitt håll. På något sätt så har jag alltid en kroppsdel som ligger där under när de fälls ned. Och det är jag som bestämmer när de fälls ned, så det gör dem när jag vilar min armbåge på knappen som sitter förjävla dåligt till! Det är som om det är gjort för att jag skall skadas. Rena rama Hostel inne i butiken. Vet inte hur många gånger jag slått i huvudet nu. Har gått så långt att det enda ljudet som kommer från min mun när jag skadar mig är en djup suck. Blir så trött på mig själv. Kommer jag få leva i barnsäkrade områden med vadderade kanter och slö knivar runt mig i framtiden. Finns liksom ingen gräns på hur klumpig jag kan vara.
Madre in town
Imorgon kommer min ÄLSKADE mor och hälsar på en stund! Helgen skall spenderas i stan för henne o snubben hon kilar stadigt med, samt med min moster o hennes man. Alla skall bo på hotell och leva loppan hela helgen. När mamma berättade detta så blev jag jätteglad och utbrister " Men jaaa, hotell! Och jag är ju ledig hela helgen - Jaaaa!" Mamma drog ett djupt andetag och säger: Sara, älskade, älskade gumman.. du FÅR inte följa med. Detta är bara för mig. Jag visste varken in eller ut. Vaddå, skall min mamma bo på hotell och skall hon sitta ute o dricka vin o käka mat och shoppa utan mig? MIG? Hennes dotter. Uppenbarligen var det så och jag fick inte vara med. Känns jobbigt att mamma har ett eget liv när man är så van vid att det cirkulerar runt mig.. oss.. tja.. mig. (Jaja Silva, save predikan for later)
Men jag är så glad för hennes skull. Hon är värd varenda hotellvistelse i världen... utan mig. Hon kommer ju hit en stund imorgon, plus att jag skall möta upp dem för en liten sväng på stan senare på kvällen. Med ett äpple i handen.. för det är ju nästan som Cider som min moster sa..... Mmmvisst.
Nästan så man looking forward.
Upd8t
I know, it's been a while. Men jäklar vad jag sover. Och när jag inte sover så jobbar jag, eller kollar på SoA, eller bara umgås med Pernilla. Idag är det 20 dagar utan alkohol. Vet att man egentligen inte borde skryta om det, vem som helst går 20 dagar utan att dricka vin, men ja. Det känns ganska stort faktiskt. Tyvärr.
Calle sa att det var en fasansfull idé att inte dricka någonting alls. Han säger att det kommer skada min lever om jag inte dricker någonting på en månad, och helt plötsligt går ut. Han har sagt mycket smarta saker nu det senaste, så jag är lite rädd att bara vifta bort detta. Hur som haver. Det känns SKÖNT! Har inte umgåtts med någon annan än Pernilla av mina vänner på 18 dagar. Jag vill ju gärna, men ingen skulle tycka att jag var något kul sällskap. Käkar nyttigt och dricker ingenting. Vem vill hänga med en sådan egentligen? Man vet ju själv liksom. Och enda anledningen till att Pernilla står ut är för att hon själv gör samma sak.
Imorse kom Pärlans föräldrar på Kaffe till oss. Riktigt mysigt. När de gick så sa jag till Pernilla att det känns som om jag är hennes tjej, och mina blivande svärföräldrar precis gick ut genom dörren. Hon instämde. Men what to do liksom. Vi ses inte när vi jobbar, men direkt när jag kommer ut från mitt jobb så rings vi eller sms:ar tills jag kommer hem. Här om dagen sa jag: Vi kanske skall lägga på nu då.. eftersom vi ses om 20 Sekunder. Då insåg jag liksom hur långt gånget det är. Dock så gör det mig ingenting. Jag stormtrivs i ensamheten, och visst vill jag träffa mina andra vänner men det är rätt skönt att bara ladda batterierna och stänga in sig. Välbehövligt inför December månad iallafall, då jag kommer träffa mycket kära vänner och vara ute.. mycket, mycket.
Valde att jobba under julen. Julafton. I KNOW Right? Men somsagt, det var ett aktivt val och jag ångrar det inte en sekund då vi skall fira jul i Göteborg, då större delen av min familj bor här, samt att jag är ledig på Nyår då och antagligen rör sig skutan mot OSLO och ett välkomnande av 2012 där med goda vänner. Fint fint!
Massageljus delux
I ett tappert försök att rädda vår relation så beställde Pernilla ljus. Inte vanliga ljus. Man tänder på dem, och sedan när de brunnit ett tag så häller man sterainet på kroppen och det blir till massageolja.
Nej, hon gjorde det inte för att rädda vår samborelation. Hon gjorde det för att det är så sinnes gött med massage, och ljusen luktar riktigt gott. När hon snackade om det ibörjan så tyckte jag att det lät som om vi var ute på djupt vatten. Okej, så vi skall hälla stearin på varandra och få njutning av det? När hon testade på mig igår så måste jag säga att jag hade fel. Det är så sjukt skönt. Och det är så coolt att det blir massageolja som doftar himmelskt. Så idag hällde jag stearin på Pernillas rygg och masserade henne med det som blev olja. Ni måste verkligen testa. Riktigt gött är det!
Still not gay..
Q's reg. S.O.A
Funderar förövrigt på en sak gällande Sons Of Anarchy (Jesus kristus - detta styr verkligen mitt liv for the moment).
Det dör snubbar helatiden i serien. HELATIDEN. Jag har sett EN endaste begravning, vilken resulterade i typ 4 andra dödsfall - precis som vanligt.
Och - varför i helvete har dem inte skyddsvästar på sig ständigt. 24/7 ? De borde ju sova i skyddsväst och hjälm så dem ställer till det. Men neee-heej. Vi ger oss ut på gatan här och ställer oss här och låter folk skjuta på oss, har vi tur så missar dem - gör dem inte det så dör vi. Ta erat ansvar som en MC klubb och använd skyddsvästar. Jisses vad ogenomtänkt.
Addicted
Pernilla skulle precis lägga sig ner och ta en tupplur innan hon börjar jobba. Jag tar fram hörlurarna och sätter i dem i datorn med ett litet, litet knäpp. Pernilla vänder sig snabbt som ögat om med en otrolig fart och spänner ögonen i mig. Sedan säger hon: Vad skall du kolla på........ Jag känner mig lite halvnervös och småskrattar lite. Äh.. Sons.. Sons of Anarchy.
Sedan säger hon: SERIÖST! Det är fan inte bra. Du är beroende!!
Jag kunde inte ens neka. Kände mig blottad och inpressad i ett hörn. Ingen återvändo. Jag har nött 2 säsonger på 2 dagar, som jag ändå arbetat på. Jag sitter uppe till 2 på natten och kollar och tänker att jag måste gå och lägga mig. Men gör det inte. Ett avsnitt till.. bara ett jag kan sova imorgon efter jobbet. Sedan tvingar jag mig själv till sömns, jobbar och kommer hem igen. Sover inte en sekund, för varje sekund av min resterande tid spenderas med att titta på ett par män som åker motorcyklar. Så sjukt mesigt. Men herregud vad braaaaaaaa det är!
Skäms lite.. eller inte skäms men känner någon sorts skuld. Som om det vore någonting allvarligt jag höll på med. Något som riskerar min hälsa eller någon annans välbefinnande. Men det är ju bara en serie för gudsskull. En serie som just nu utgär hela mitt liv. Jag tänker på det på dagarna, försöker resonera och fundera ut lösningar för hur S.O.A kommer undan med skinnet i behåll och jag längtar tills jag kan krypa ner i sängen och återgå till deras liv - till vårat liv. Sjukt. SJUKT.
Pernilla sa att hon längtar tills serien är slut, så hon kan få tillbaka sin Sara. Jag kan inte annat än instämma. TA SLUT DÅ! Jag kan inte spendera såhär mycket tid framför någonting som inte är verkligt. Det går inte. Vafan kan inte avsnitten vara i 20 minuter som vanliga skitserier!?
FAN!
Efter dessa ord så klickar jag direkt, utan tvekan på Playknappen och introt till mitt liv börjar igen. Motorcyklar, vapen, droger och tatueringar i staden Charming. P-L-A-Y .
A good man
För länge sedan så träffade jag en man som stod upp för mig oavsett om han inte tyckte att jag resonerade korrekt. Som alltid tog mitt parti och som fanns där för mig, dag och natt. När jag var ledsen så pratade han med mig i telefon tills att jag somnade och han hörde att jag sov. Han ringde på morgonen och väckte mig för att han visste att jag avskydde ljudet av min väckarklocka. Han tänkte alltid på mig först. Satte alltid mig först.
När jag berättade om en händelse som hade skett många år tidigare så fick jag stoppa honom när han satt i sin bil för att köra 15 och slå ihjäl en annan man som inte hade behandlat mig rätt.
Han var en bra man. Är en bra man, som inte fick det han förtjänade av mig. För jag tänkte på mig själv. Vilket jag inte ångrar, men jag ångrar att han träffade mig. Han kunde ha ödslat all sin tid, sina pengar och sitt hjärta på någon annan. Men samtidigt så är jag glad att jag fick lära känna en man av den riktiga genren. En man som gjorde allt för den han älskade hur det än skulle sluta. En man som verkligen förtjänade att bli kallad man. Han ville veta vad jag drömde om, vad jag tänkte på. Och inte bara för att fråga utan han ville verkligen veta. Han sa att han aldrig känt så för någon annan, att jag var en del som han inte innan visste var saknad, men som han nu kände gjorde honom hel.
Jag har fortfarande skuldkänslor över hur allt slutade. Det känns som om jag har spillt någon annans tid. Men å andra sidan hade jag aldrig varit den jag är idag utan honom. Jag hade aldrig resonerat, tänkt eller ens upplevt allt det som jag gjort de senaste åren om det inte var pågrund av honom. Jag har en lång rad av dåliga beslut bakom mig, men jag har en ännu längre rad av skratt och goda erfarenheter. Och jag har den längsta raden framför mig.
Jag vet inte varför jag tänker på detta nu, eller varför jag skriver det. Jag antar att jag vill säga att han förtjänade bättre, att jag aldrig någonsin skulle göra så mot någon annan, och att det var synd att han skulle bli den första och den sista. Att mitt liv skulle förändras så till det bättre på bekostnad av att hans liv skulle förändras till kanske det lite sämre.
Han fick mig förstå vikten av att välja rätt man i livet. Och att jag skulle aldrig någonsin nöja mig med mindre om det tog slut mellan oss. Jag har nästan ignorerat det faktumet ett tag, men han har rätt. Jag skall aldrig nöja mig med en man som inte ger mig den kärlek som jag ger honom, den respekt och den värme som jag förtjänar. Älskar man någon så gör man allt för den personen. Det finns inga andra regler. Det är vad det handlar om. Och jag är så jävla tacksam att jag fick höra det, känna det och lära mig det. Det är synd att min tacksamhet är hans sorg. Jag hoppas att han någon dag träffar en tjej som går genom eld och över vatten för honom också. Någon som han förtjänar.
Sweetest thing
Inatt anmälde Pernilla mig till BigBrother med orden "Det är dags att vi blir kända nu, därför slänger vi in dig i ett hus. Du kommer vinna - lätt"
Easypeasy. Tur att min fars hemadress angavs, då min mor sa 2007: Sara, om du någonsin är med i Bigbrother så kommer du bli arvslös.
Är inte speciellt sugen på BigBrother faktiskt. Hellre Robinsson där man kan få lite sol, bada och bygga sandslott dag ut och dag in. 100 dagar instängd i ett hus hade varit förödande för mig, min familj och alla andra i min närhet. Men mest för tittarna tror jag. På frågan "Vilken var hennes senaste relation" Så skrev Pernilla något i stil med: När ni tar in Sara för en andra intervju, så kommer ni få höra om alla hennes relationer, de är ganska komplicerade.
Okej Girlfriend. Stort tack!
Hallsten Of Anarchy
Min polare Daniel är så sjukt, sjukt lik Jackson i Sons Of Anarchy. Detta har förstört hela serien för mig, då Hallstensson inte riktigt är sådär jätteseriös alltid. Jag kan börja skratta i de mest allvarliga scener pga detta. Men shit vad lika dem är och de klär sig typ likadant också. Sjukt.
Slanga Luft
Vid 20-tiden så fick min kollega reda på att det var några som hade försökt slanga bensin från hennes bil på Personalparkeringen men blivit påkommna och fick sticka därifrån snabbt utan sin dunk. Bensinen blev tillbaka slangad och min kollega var otroooligt upprörd över detta och ville åka hem. Det kan vara såhär att jag inte förstår vikten av att bli av med bensin, för att sedan få tillbaka den för att jag har ju som bekant inget körkort.
Men alltså.. gör inte själva grejen att man får tillbaka bensinen så att man inte längre känner sig sådär hemgångs-upprörd? Jag menar, det var ju inte något personligt trauma som att hon blev slangad på blod eller något sådant. Men nej, hon var superdeppig. Och ni vet hur det fungerar när en person i en grupp på 10 medelålders kvinnor blir deppig? Då blir ALLA deppiga. Det är som ett kedjebrev liksom. Alla skriver under på deppigheten och så står man där med armarna i kors. Att jag poängterade att hon fick sin bensin tillbaka det var inte ens någon som tänkte på. Utan Herregud vad jobbigt att den faktiskt inte varit i tanken helatiden, den har varit utanför tanken och sedan tillbaka igen. Inte en droppe spilld, men humöret i botten.
När det gått en stund så tänkte jag att deppandet var över, så jag tyckte det skulle sitta fint med ett skämt, men ändå inte för grovt då man aldrig vet hur reaktionerna blir efter ett sådanthär trauma. Så jag sa. "Ah.. och jag som tänkte skaffa cykel nu också. Men det kan man ju inte göra. Man vet ju aldrig vilken dag dedär ligorna är framme och har gått på min cykel. Man vill ju inte upptäcka efter ett hårt arbetspass att någon har slangat min cykel på LUFT."
Inte en jävla min rördes.
Inte förrän i omklädningsrummet 2h efter så sa en av damerna "Ja, och detdär med Cykeln Sara, hah. Det var roligt - där fick du till det. Slanga cykeln på luft"
Denna gången var det jag som inte rörde en min. Det tog medelåldrarna 2h att sluta sörja detta och inte förrän efter att dem var officiellt utcheckade från arbetsdagen så kunde de dra på smilebanden.
Tydligen så skall man sura över spilld bensin - även om man får tillbaka den. Och jag funderar på exakt när min arbetsplats blev slangad på humor.
Vändningen
Idag kommer vakten fram till mig. Vakten som jag hängde på och halvdäckade över på krogen för 2 veckor sedan.
Han frågar hur jag mår och om jag hade roligt dendär kvällen. Jag diktar snabbt ihop en historia i huvudet om att jag inte alls brukar bli sådär full utan att jag nöjer mig med att vara lite småberusad och titta till mina vänner när de är stupfulla. Men jag ångrar mig ganska snabbt när jag inseer att denna mannen är krogvakt på Avenyn, det vill säga att chansen att han skall få se mig sådär full igen är alltså 100%. Så, jag säger "Jag vill så gärna säga att jag aldrig någonsin blir sådär full, men det vore en totalt lögn. Jag blir alltid sådär full"
Han skrattar och säger - Du var görtrevlig.. och det är inte många som fortfarande kan vara sådär snygga när de är så berusade.
Ehh.. Wut? Stöter han på mig nu? Försöker han få mig att radera min ångest över kvällen, eller är han bara trevlig? Han fortsätter att snacka om allt och hur det är att vara vakt o allt sådantdär. Sedan frågar han när jag jobbar, vilka tider och om jag skall ut snart. Jag säger att jag har en nykter månad pga en incident som hände för ett tag sedan (nämner inte att incidenten är att jag hängde runt hans hals med kinden pressad mot väggen och spagettiben) så jag skall hålla mig nykter tills månadsskiftet. Då säger han "Jag fyller år om 2 veckor, vi kanske kan ses ute då?"
Ja. Där har ni det. Den stora vändningen. How about that Fröken Ångest?! Vad säger du nu när denne man uppenbarligen tyckte att du var bedorande när du hängde där och slöddrade. Undrar vad män ser i kvinnor ibland, och vad det än är så kan inte denne man inte ha sett någonting av detdär i mig den natten iallafall. Inte mer än avsmak. Can't belive it. Hur som haver så skrattade jag iallafall och sa att vi får se. Jag kanske väljer att vara nykter ännu längre (För den tanken har nog slagit mig... )
Fixin'
Nu skall jag försöka fixa vår Walk in Closet.. på 2h innan jag börjar jobba igen.
HURRAY! Hoppas på det bästa.
Crime scene
Gick till affären förut efter att ha vaknat ur min 3.5h narkolepsi-attack utan att titta mig i spegeln. Vilket jag borde ha gjort. Går ner till Affären, går runt lite, strosar lite. Det är ändå Lördag, jag är fräsch och ser sådär nyvaken och villig ut liksom. Har jordens snyggaste läppstift på mig. Valsar runt. Ställer mig i kön. Ler åt alla runt mig, blinkar åt halvfulla 19 åringa killar.
Det blir min tur och jag snackar lite med kassörskan, är trevlig, är cool. Tittar upp i spegeln som visar vad folk har under sina kundvagnar. Ser en tjej med världens största leende utan läppstift på läpparna. Läppstiftet har flyttat söder ner och placerat sig på hakan. HELA hakan är täckt av cerise rosa läppstift och partiet mellan näsa och mun. Jag stirrar helt paralyserat på denna crime scene som tagit plats i mitt ansikte och sedan på kassörskan. Hon säger ingenting. Lika tyst som alla andra i affären. Tror ni det skall vara såhär eller? Tror ni jag kommer hit påtänd och köper Colalight en lördag klockan 20?
Går snabbt tillbaka till lägenheten. Inte RIKTIGT lika nöjd som jag var på vägen dit.
Happ, så har man missbrukat sin värdighet på mataffären som ligger 50m från oss. Det var ju jävligt lämpligt.
Seriously god? Give me a break.
Chelsea Dagger
LÄTT bästa låten att hoppa runt till hemma. Med eller utan vin, med eller utan sällskap.
Såå skön. Med all rätt. Ser fram emot ljuva nätter med denna spelandes. Oh Happy days!
She's long gone
Vattenstrejk
Kom hem vid 16 tiden idag och måste ha drabbats av stenhård narkolepsi för 16:20 så pratade jag i telefon och 19:30 vaknar jag och snubblar in i badrummet och kranen är på. Jag har alltså glömt stänga av kranen, vilket jag aldrig varit med om innan. Helt sinnes. Ett otroligt bevis på att jag hade behov av sömn. Fick en liten SJK-Freak out i vanlig ordning och tänkte att Pernilla kommer bli nöjd när vi får vattenräkningen och summan på vattnet som forsat i 3.5h. Ringde Mamma - i vanlig ordning och hon sa att vi antagligen inte ens betalar någon vattenräkning, att det ingår. PHEUW. Dock så har jag otroligt dåligt samvete anyway, då detdär vattnet inte borde gått till spillo. Så nu Vattenstrejkar jag i 3.5h för att sona mina misstag.
Imorgon skall jag egentligen sminka min kusin som skall gå på spök kalas, men just nu.. så ser det grått ut för hans del. Tror hans okonstnärliga föräldrar får göra honom den björntjänsten, då jag antagligen kommer vara lika pigg imorgon. Man kan ju bara hoppas att jag fylls av någon kosmiskenergi som gör att jag orkar med det, och sedan orkar jobba till Kl 22. Men jag gillar faktiskt att jobba. Veckorna flyger förbi och jag tjänar massor av pengar. Dock så har ICA's röda outfit fått mig att stay away från allt rött. Trotsade koden och hade rosa läppstift idag. Det var faktiskt riktigt snyggt och man får en del komplimanger - av alla barn som säger "Titta Rosa Läppar Pappa, titta!" Papporna tittar lite försynt och säger "Mm väldigt fint, väldigt fint" och jag tänker att det finns inte en chans att de hade sagt så om deras respektive var med. Amazing men.
14 vita dagar
Okej, nu ringde telefonen ändå. Men det var Pernilla, inte något fyllesamtal då hon är nykter.
Vi snackade om hur nyktra vi är. Och att det bara gått 9 dagar av vår diet! 9 DAGAR som känns som 9 månader. (Oh herregud när man blir gravid...) MEN vi uppmärksammade att imorgon så har vi inte druckit en droppe på 2 veckor. 14 dagar alltså. DET är fan inte fyskam för oss som praktiskt taget lever på krogen. Men det är 19 dagar kvar av diet och nykterhet.. sedan. Den 2:a December då jävlar.
Vi skall fira vår frisläppning med buller o bång. Vi skall till VARA! Jag längtar så sjukt mycket. Kan inte sluta tänka på det. Middag och sedan utgång på Club Kronan. Kan ALDRIG bli fel. Inte en gnutta. Eller så är det just vad det kan, och tur är väl då att vi befinner oss i Vara och inte här i stan där folk vet vilka vi är.
Ännu Ett genialiskt drag av oss så att säga. Åk till en annan stad och skåla ut nykterheten så kan ni göra vad ni vill. Dock måste vi ju hålla oss i skinnet, då Pernillas föräldrar bor där. Men det återstår att se vad som händer.. är ju 21 - tjugoen dagar kvar...
Bara Skjut mig tack.
Nykter fylleringare
Freaky fuckin' friday! Och här ligger jag i vår säng och myser med te.. och ett äpple-jävel! Börjar klockan 06:45 imorgon men vägrar att gå o lägga mig nu, då jag inte vill känna mig så styrd av mitt arbete. Vilket kommer resultera i att jag kommer sova hela dagen imorgon efter jobbet, vilket är en suverän plan då jag ändå inte skall gå ut imorgon. Man må ju vara på framkant.
Nu skall jag bara skicka sms till alla som kan tänka sig att fylleringa inatt att de inte skall göra det då jag skall sova. Skall skicka 10 stycken till Calle, annars går det liksom inte in. Så himla komiskt att sist gång jag skulle upp o jobba så säger jag såhär till Pernilla "Jag sätter mobilen på Ljudlös, för Calle skall ut idag" Mycket riktigt så ringer han vid 4-tiden och min mobil vibrerar dessvärre. Somnade med den i handen hängandes över sängkanten så att den inte skulle höras såmycket. Han är fan en jävel på att fylleringa. Nästa värre än mig. Eller värre. Känns så extremt att säga att någon är värre på att fylleringa mig när jag tom. har fylleringt Knappen och Hakim på NRJ.
Annars ÄLSKAR jag när folk fylleringer och slöddrar. Det är så mycket kärlek och.. slödder. Mycket osammanhängande men så fint på något sätt. Samt att jag alltid känner mig så mycket mognare och klokare när folk fylleringer mig. Det är liksom ett bevis på att jag har låtit bli, men inte dem. Riktigt självförtroende stärkande är det. Dock så måste jag säga att jag knappt fylleringer alls nuförtiden. Även när jag dricker, för på något konstigt vänster så sitter vettet kvar i huvudet öven om jag så innerligt försökt skölja bort det med litervis av vin. Så ja, jag kanske är pågång att lägga av med fylleringningarna.
Nej, vem försöker jag lura. En fylleringare är alltid en fylleringare. Även en nykter sådan.
111111
Första dagen som jag inte tar en promenad på när jag hinner. Varför? Jag orkar inte. Känns inte som om benen bär mig och det är som att gå i kvicksand ibland. Så jag käkade bär och fil nu, och efter en stor kopp kaffe så känner jag mig faktiskt sugen på en promenad.
Idag åker Pernilla till Vara för att gratta sin lillasyster. 11-11-11. Justeja. ÅH nej! Nu är klockan 11:15! Missade det. Ohwelll. Mickan tror det kommer hända någonting stort idag. Jag hoppas bara inte på några terrorattacker eller liknande. Tror dock inte det är någonting som händer anyway. Pernilla sa att alla säger så varje år.
Jag minns 060606, då var det.. fest. 16 år, tja.. undrar vad alla gjorde just då. Humhum. Och jag minns 080808 men minns inte vad vi gjorde. Jag hade precis kommit till Madeira, 2 dagar in the game. 101010 så gjorde vi säkert någonting också, kan tänka mig att vi skålade då, oavsett veckodag. Gud varför minns jag inte vad jag gjorde då? Får nog gå tillbaka och kolla i bloggen.
Men detta känns ändå som en stor grej för folk. "Men det är bara 11 och 12 kvar, sedan är det slut. Man kan aldrig säga 131313, elller 141414." Eh nej. Men sedan när blev detta en viktig del av livet, att kunna säga tre exakt likadana datum efter varandra? Det är ju egentligen helt meningslöst. Och inte alls någonting som jag kommer sakna. Folk blir lite ängsliga när det gäller sådana saker. Bli ängsliga för att ni är förlite med era familjer eller inte är tillsammans med den som era hjärtan säger istället. Bli inte ängsliga över att det bara finns 121212 kvar för gudsskull.
En högre plan för oss två.
Alltså.. denna texten säger så mycket så jag tror personligen att den är skriven till mig, eller kanske av mig. Eller kanske av den som det handlar om.
Sitter här på tåget ser hur meter blir till mil.
Saknar jag din doft och din vackra profil.
Diggar din stil och sättet du är på.
Diggar din stil, ja du vet det bara är så,
För det bara blev så, vet du kan förstå.
Tror det finns en högre plan för oss två.
Känner när vi ser på varann,
Hur du håller i min hand.
Nu är vi långt isär, olika städer i vårt land.
Värme som sätter mig i brand.
Och jag känner hur du glöder min vän,
passionen och kärleken de växer med den.
Kan vara mörkret där ljuset kommer sen.
Svårt att ta farväl, svårt att va' isär.
Önskar mitt hjärta, jag önskar du vore här.
Jag önskar du vore här.
Cheer's to the movies.
Jisses vad många filmer jag sett det senaste. Här om dagen gick vi ju på Bio - In Time. Och någon dag efter det så gick vi igen, fast på - Our idiot Brother. Jag har kollat på Paul, Hall pass, The Mechanic, Green lantern, Sucker Punch och en del serier. Så inte alls min grej att spendera massa tid framför filmer. Men hey, vad gör man inte om man inte dricker eller kan gå ut och käka. Jo, du går promenader och kollar på filmer. Precis som vanligt folk.
Hoppas verkligen denna månaden av nyttigheter går snabbt över. Så jag slipper fyrkantiga ögon efter allt filmtittande. Idag pallade jag knappt vara ute o gå. Jag är så trött, ständigt. Men under eftermiddagen tog jag o Pernilla en ca 2h walk genom staden. Åh det är så fint att jag vet inte vart jag skall ta vägen. Alla ljus, människor och ja.. allt. Magiskt.
...
RUN RUN
It's been a while
Kan inte sluta kolla på alla gamla bilder från 2005. Bilder på mitt och Pernillas första år tillsammans. Vi flyttade ihop av en slump i Gymnasiet och 6 år senare så bor vi fortfarande tillsammans i Göteborg.
Blir sentimental och vill gå in och väcka henne och tacka för alla dessa åren, men det kan jag nog inte. För då ligger jag nog ganska risigt till då hon har jobbat tills klockan 8 imorse. Men anyway, när du läser detta - TACK för alla åren Pernilla! Du är det bästa som finns och jag kommer älska dig tills.. ja föralltid. Sedan underlättar det ju att du kommer gifta dig med min bror och att dina föräldrar bor på mitt absoluta favoritställe och allt detdär andra nödvändiga you know.
Hurra för 6 år, 2 månader och 23 dagar som aldrig någonsin kunde varit bättre , och alla år, månader och dagar som komma skall!
Jag och Pernilla 2005
Jag och Pernilla 2011
White Lillies
Inatt drömde jag att jag fick en bukett med liljor och en parfym av en man. Jag vet inte vem det var men att jag kände honom väl. En bukett med vackra liljor och en parfym som en man valt ut till just dig måste ju vara bland det finaste man kan ge. En doft som han tycker om, och som han vill att du skall bära för den passar på dig. Då är den ju utvald med omtanke liksom. Inte bara någonting random liksom. Och liljor kan jag ju ha drömt om just för att jag älskar liljor. De är så vackra! Egentligen går ju vilka blommor som helst gå bra. Men kanske kan det vara så att jag vill att min dotter skall heta Lilly, och Lilly betyder ju lilja. Eller så kanske det bara är för att jag älskar Liljor helt enkelt. Det är bara en sådan fin gest, En Parfym som han tycker passar på mig. WOW liksom.
Finns det någon kille som någonsin köper det till mig, så skall jag gifta mig med den mannen. For sure.
Those dancing days
Godmorgon! Vaknade i vanlig ordning av att hisskillarna borrar i hissen som är vägg i vägg till vårat kök, och det ekar i hela längenheten. KL 8 börjar dem, varje morgon. Riktigt fint, eftersom Pernilla kommer hem då och får helt enkelt somna till det ljudet. När jag loggar in på Facebook så möts jag av 19 bilder tagna år 2005 på en blond, brun och mycet smalare Sara än som jag möts av Vintern 2011. Dock, så skulle jag fylla 16. Kanske inte sådär jättesvårt att vara brun när man tar till alla medel, samt att jag hade spenderat 3 månader i Hong Kong och man gick ju på varenda sport man kunde när man var i den åldern. Springa av alla sina sexuella behov kanske? Och ja, blond var jag för att jag är blond, och för att det var snyggt och porrigt med blondt. Easy as that.
Bilden är på mig och min kära vän Jennie.
Jennie är nu gift och jag vill inte ligga med random män. Ett litet, litet steg från vart vi var då.
Man utvecklas alltså trots allt...
Tack som fan morsan!
Fick ett riktigt psykbryt förut. Har större delen av dagen letat resor till Madeira så jag får det bokat snart. Så My inte får en hjärnblödning. Men hittade - NADA. Eller jo, jag hittade 6 000 och 5 000 kr resor. Med sisådär mellan 3 till 5 byten. Bäst var det om jag tog TÅGET till Stockholm för att åka därifrån till Tyskland, och sen Lisabon o sen Madeira. Men jag har ju för länge sedan insett att jag inte skall ha några byten när jag flyger utan vuxet sällskap. Jag är för duktig på att fucka up helt enkelt, och bli distraherad. Jag gick nyss av min spårvagn en hållplats innan min egen just för att jag satt djupt förankrad i om mannen framför mig som stickade säljer det han stickar, och om han började sticka när han möjligen satt i fängelset, eller om han alltid stickat. Ja, och vips så sprang jag ur vagnen - på fel hållplats.
Det jag ville komma till är att det inte fungerar med byten för mig, jag är alldeles för vimsig när det gäller sådant. Det fanns ju flyg från Köpenhamn som jag åkt med innan, men det betyder att jag måste ta 2 extradagar ledigt för att kunna åka därifrån under de tiderna. Vilket inte är någonting jag tänker göra.
Så, jag bröt ihop. Sket i det. Tänkte inte åka.
Ringer mamma 600 gånger, hon svarar inte. Ringer brorsan och frågar vart mamma är, hon är här i stan på ett möte. Mamma ringer upp. Jag skriker ut att jag inte skall åka till Madeira för att det inte finns några bra flyg.
Det slutar med att min älskade ÄLSKADE mor fixar en resa till mig som kostar 995:- och som går DIREKT från Göteborg till Madeira. Inga byten, ingenting. Och det betalade hon 995:- för!!!! Tur o retur alltså. Ja, hon bokar den till mig. Och allt är fixat på en millesekund.
Jag kunde inte tro det. Hon kan kan fan allt den kvinnan. Hittar det mest omöjliga i de omöjligaste stunderna.
Så, here I am. En Madeira resa rikare och inte en penning fattigare.
Ringde My för att berätta om den underbara nyheten och jag möts av ett vrål.
MEN VAAAAAAAAAAAAAH!! VAFAN! Jag pröjsade över 3 papp för min resa och jag flyger i 9h och har 3 byten!!!
My tyckte jag kunde fått ett psykbryt innan så min mamma hittade en sådan TOPPEN RESA till oss båda. Jo, jag kan förstå sorgen i att åka över 2000:- dyrare, samt 4h längre och mellanlanda.
Kan ju endast säga att jag gjorde.. att mamma gjorde.. ah, det blir väl faktiskt jag, som gjorde ÄNNU en sweetdeal i livet. YEZ! 7 December landar jag (förhoppningsvis) på Madeira Aerporto. Så. Jävla. Gött liksom.
TACK SOM FAN MORSAN!
My Pearl has left for the night
Helt otroligt. Idag började jag jobba klockan 16. När min chef kom till mig och sa att jag kunde stänga, så trodde jag inte mina öron, ögon, henne eller klockan. HUR kunde jag sluta nu. Vad hände med tiden? Jag svär att det inte kändes som mer än 2h idag. Helt crazy. Men glad skall man väl vara för det I guess.
Något som dessvärre är riktigt tråkigt är att jag hann komma innanför dörren i 15 minuter tills Pernilla skulle gå till jobbet. Nu börjas det. Känns som om hon skall ut i krig eller någonting och jag vill bara hänga mig runt halsen på henne.. vilket jag gjorde innan hon gick.. fast runt midjan då. Undrar om det är såhär det kommer kännas när jag och min man inte jobbar samma tider sen..? Usch vad jobbigt isåfall. Nåväl.. jag kan ju bara gå o lägga mig så har jag henne strax vid min sida igen.
Får nog snabba på att se Broen så jag kommer i säng..
Calle på Arbetsförmedlingen
Calle är på arbetsförmedlingen och är av meddelandena att döma inte allt förtjust..
SMS no 1: Jag tror jag tar livet av mig... Arbetsförmedlingen är så jäääääääävla tråkigt!! Bara 2h kvar på detta jävla mötet. Hörde jag halleluhja?
SMS no 2: Funderar på att köra in en penna i ögat och hoppas på det bästa...
HAHA! Jag kan skratta ihjäl mig åt honom. Han är så sjukt omogen. Han fattar inte varför han måste gå till Arbetsförmedlingen för att få A-kassa. Han tycker han bara kan få det. Underbart.
Övermod
Här om kvällen när vi var och köpte take-away kaffe så säger tjejen i kassan efter vi har betalat.
"Jag måste bara få fråga en sak......"
PRECIS då så börjar mitt hjärta slå fortare, adrenalinet rusar och jag känner en klump i magen. Vadfan kan hon vilja fråga.
Var det ni som gjorde detdär, Är det du som är dendär tjejen, Visst var det ni som ställde till med detdär.. Ja listan är lång över vad hon möjligtvis skulle kunna tänka sig fråga.
Jag håller andan och klämmer ur mig ett "Mmmm visst..."
Hon säger: "Vart har du köpt detdär Läppstiftet, det är så otroligt snyggt."
När vi kom ut från Cafeét så andades jag ut och sa till Pernilla: FYFAN vad nervös jag blev.
Trodde inte Pernilla hade märkt någonting, men hon hade delat samma känsla av klump i magen och höjd puls. Hon var alltså också helt säker på att det skulle komma någonting negativt ur denna fråga som kassörskan tänkte ställa. Vi snackar om det ett tag, och jag inseer. Herregud vilken hybris vi har. VARFÖR skulle hon fråga det?
Vi har alltid snackat om att vi skall bli kända, och tror det med all säkerhet fortfarande. Jag är Övertygad om att jag kommer bli känd. Men jag är ju inte riktigt känd...ännu. VARFÖR skulle bruden fråga oss om det var vi som gjorde en grej, eller om vi verkligen var vi. Jag vet inte, men jag vet att två stycken tjejer i Centrala Göteborg måste komma ner på jorden igen.
Poision
Nu när jag var ute på en promenix så började tonerna till Alice Coopers Poison spela i mina öron.
Jag lyssnar och tänker sedan. Detta måste vara den sexigaste låten jag vet. Men kan en låt vara sexig?
Jo, jag tycker nog det. Och detta är en riktigt sexig låt. Texten säger ju en del.
Your mouth, so hot
Your web, I'm caught
Your skin, so wet
Black lace on sweat
I hear you calling and it's needles and pins
I want to hurt you just to hear you screaming my name
Don't want to touch you but you're under my skin
I want to kiss you but your lips are venomous poison
You're poison running through my veins
You're poison, I don't wanna break these chains.
Vote, vote!
http://abravenewworld.swedishhasbeens.com/sortby/-date_added/68-girls-and-boys-are-the-same/
Okej, här är en läskig bild - I know. Phille Hovensjö har klippt ihop denna bilden med sin kära tjej Amanda Berg. Bytt kroppar, men inte heads. Ah, ni fattar säkert när ni kollar på den. Tryck på I ♥ this så de vinner tävlingen - om ni vill såklart. Gillar egentligen inte att uppmana till hets tryckningar, men när det gäller friends, så är det väl OK I guess. Girls n' boys are the same. Säkerligen någon kampanj för jämnlikhet.
Push it, push it!
Fugly
En tur i ett köpcentrum hanns givetvis med igår av mig och Pärlan. Men det köptes inte så mycket. Vi skall vänta med att belöna oss senare. Om 22 dagar vill säga. Herregud vad lång tid. Jag köpte dock hårfärg, B.U.S och nagellack. Grejen är att jag gillar verligen inte Brun utan Sol längre, för alla är så sjukt kassa. Men jag har faktiskt hittat en som är riktigt superduper bra, som nu alla på mitt jobb använder. Nivea. 109:- riksdaler. Nothing, för att se brun o fräsch ut. Samt att den är dryg. Riktigt mycket good stuff. Solar ju typ aldrig solarium längre, men det kanske jag skulle ta o göra nu när jag är ledig idag.. hum.. Pernilla kommer inte bli så nöjd varken när hon läser detta, eller när hon upptäcker att jag har solat. Hon är inte så förtjust i solarium pga Cancer risken. Jag säger samma om ciggaretter, men röker ju givetvis när jag dricker. Pernilla fylle-solar åtminstonde inte.
En tur på stan..
Men det må man ju unna fölket (som Madde säger - fölket). Lite fula pics now and then!
Kunder, generellt.
Att arbeta på ICA Maxi är inte som vilket arbete som helst. Ibland blir man behandlad som en kung, eller i mitt fall Drottning. Man träffar ju oundvikligen en del män, fagra som icke fagra och nej - deras moral är som bortflugen när dem hamnar i kassan. Jag ger dem ett leende, och dem ger mig ett förslag, eller en smörig replik. Jag ger dem kvittot och tar nästa kund. On and on. Vilket jag absolut inte trodde skulle ske när jag började jobba där.
Men andra dagar, så är man allt annat förutom en drottning. Man står helt enkelt längst ned i näringskedjan. Lägst stående i Herarkin. Man är en - Du jobbar ju här.
Att vara en Du jobbar ju här kan med all rätt ha sina fördelar, men mestadels sina nackdelar. Det kan handla om att springa och hämta ett nytt paket med ägg, hålla ett barn, städa upp tvättmedel som någon förstört o hällt ut på golvet, eller säga vilken av tomaterna man hade valt själv. Kvist eller vanliga. Det kan tillochmed vara så att en kund ger mig sitt tuggummi och frågar om jag kan slänga det i soptunnan "När jag ser någon".
Samtliga ovanstående punkter har jag vägrat. ALLA. Förutom en gång när jag tog emot ett barn för morsan till detta fick ett totalt psykbryt. Visst kan jag torka upp tvättmedel om det har spillts framför kassan, visst kan jag hämta ett paket ägg, men tror dem på fullaste allvar att jag skall gå ifrån min kassa med en 30 meters lång kö, för att hämta ett paket ägg? I dont think so. Jag får inte ens göra det. Jag kan absolut packa kassar om det inte finns någon kö, jag kan absolut hålla ett barn när föräldrarna hämtar någonting men VILKEN normalt funtad vuxen människa frågar kassörskan om hon kan ta hans tuggummi? Det är fan inte klokt. Svälj det, ha det i munnen tills du ser en soptunna, gå utanför butiken, lägg det i något papper - gör vadfan du vill, men du lägger det inte i min hand.
Och jag som trodde jag hade snackat med alla märkliga människor i telefon under mitt förra jobb. Jag står kvar vid det. Men på mitt nuvarande jobb så får jag träffa alla märkliga människor istället. Vilket kan vara både underhållande och skrämmande.
Hade en man här om dagen som fick en avstämning (Om man använder själv-scanning, så blir det slumpvis utvalda kunder som får avstämmning så man ser att allt är OK, så att systemet fungerar) Och när man får en avstämning, så får man en mentos av valfri smak, som tack för besväret ungefär - Även om besväret ligger hos oss i Personalen. Hur som haver, så erbjöd jag mannen en mentos.
Jag: Då får du en mentos också, om du vill ha?
Kund: HA HA HA HA.
Jag: Hm? Ville du ha en mentos? Vilken smak?
Kund: Jag hoppas du skämtar med mig?!
Jag: Eh.. nej men det gör jag faktiskt inte, men du vill inte ha någon då antar jag?
Kund: Ja.. vad fan tror du?
Jag: Jaaaaaadu... inte vet jag. Men.. inte?
Kund: Hahaha. Ni är så dumma i huvudet. Ni ger oss Kemikalier. KEMIKALIER.
Jag: Jo, det kanske inte är så nyttigt, men man får ju välja själv.
Kund: Jag tror inte du vet vad som händer om man lägger mentos i Coca Cola va?
Jag: Jo, jag har sett vad som händer.
Kund: Jaha. JAHA! Och ändå så erbjuder du mig en Mentos??!
Jag: Ja, alltså. Det är ju inte jag som bestämt att ni får Mentos, och man behöver ju inte ta någon om man inte vill ha. Det är upp till var och en. Men ha en jättefin dag iallafall.
Kund: AHA! OKEJ. Så du VET vad som händer då alltså. Det exploderar. EXPLODERAR! Och du tycker jag skall svälja dem och utsätta mig för det?
Jag: Alltså jag tror ju inte att ..... Ja, nej men du har helt rätt. Ingen borde någonsin äta Mentos. Jag skall be dem ta bort dem. Ha det så bra!
Sedan gick jag ifrån honom. TUR att det var i självscanningen och inte i kassan för då vet jag inte vad som hade inträffat. Jag orkade verkligen inte med honom. Vi kunde hållt på tills stängning.
Ja, men det kanske exploderar i Cocacola, sure. Men inte FAAAA-AAAN exploderar hans magsäck iallafall.
Men snubben såg ut som någon skogsmulle som laborerat i ämnen jag inte ens vet finns, så jag bestämde mig för att göra någonting ovanligt i vår familj och höll tyst.
Hade han bett om ett Äpple-jävel, så hade jag gladerligen fixat det till honom. Men orka. ORKA.
Leg. före ligg.
Min kära väninna råkade ligga med en snubbe en helg nyligen. Helt OK givetvis. Vill man så skall man, simple as that. Problemet - ja, det blev självlart ett problem av detta också. Som alltid. Problemet var att killen utgav sig för att vara mycket äldre än har egentligen var. Snubben var alltså 19 år. Nitton. Vilket inte är en ålder som man som tjej är jättesugen på att testa i sängen. 20, 21 visst. (Ja, jag har lagt detdär med äldre män åt sidan sedan en traumatisk upplevelse i somras. Yngre män är mer safe.) Men 19! Jag tappade hakan när hon berättade detta, ja hon räknade ut det helt själv gällande en lögn som han drog. Som inte var sådär jättegenomtänkt, men som givetvis ingen tänkte på under alkoholens rosenkantade väg hem. Hon drog alltså över en kille som var 19 år, och han lurade henne. HUR kan man göra så!!? skrek jag ut. Sen gick det sakta upp för mig. Men så har jag gjort i hela mitt liv. Jag säger ju alltid att jag är äldre än jag är, och har gjort sedan jag vart 13 för att få ligga med äldre killar.
Men nu, helt plötsligt så känns det inte okej längre. När man inseer att folk som inte ens får gå på systemet själva lurar en kvinna i sin bästa ålder, bara för att ligga! Shit. Till och med jag känner mig bedragen å hennes vägnar.
Det är ju görläskigt. Måste man börja legga folk innan men ligger med dem nu? Vill ju inte gärna hamna i säng med någon som tar studenten till sommaren liksom. Obehagligt! Jag behöver ju dock inte oroa mig då jag har lagt ned allt detdär med sex - fullständigt. Det lockar mig liksom inte längre. Svacka? Nej. Jag vill helt enkelt inte ligga med massa killar som det ändå inte kommer bli någonting med sen. Jag vill ligga med EN kille, en endaste. Och ingen annan.
Det beror inte på koffeintabletterna, eller kosten, eller någonting annat. Jag går gärna GÄRNA ut och dricker och dansar och snackar med män. Men där gå min gräns. De följer inte med mig hem, och jag inte med dem.
Frid och fröjd. Alla nöjda. Typ..
In Time
Igår efter jobbet så gick vi på Bio. Bergakungens sal, självfallet. Där valde vi filmen In Time med Justin Timberlake. Bra film, men alltså... JÄVLAR vad stressad jag var när jag gick därifrån. Jag och Pernilla skakade typ för man var så sjukt stressad. Den filmen kan verkligen beröra en, och få en att överblicka vad man gör av sin tid. Känner typ panik och ångset. Vad skall jag göra av min tid på? Inte på ICA iallafall, det är ju jävligt säkert. Skall man hoppa på ett flyg o dra, eller skall man bara sitta med sina nära o kära resten av livet, eller skall man skriva ett brev till den man tycker om att nu räcker det, nu satsar vi på detta. Bara för att inte spilla onödig tid.
Eller, skall man skita i allt detdär och leva som vanligt kanske. Inte tänka på minuterna som går. När jag värmde mina frusna bär i micron imorse så stod jag och kollade på sekunderna som försvann. Och tänkte "Men gud, jag kunde ju ha gett bort den minuten till någon som behövde den, istället för att värma bären"
Ja, ni måste nog se filmen för att förstå min tankegång där. Eller a, ni MÅSTE se filmen för det.
Efter filmen så gick vi på Avenyn vid 24-tiden och tittade på alla berusade människor. Vi var inte någon av dem. När vi kom hem så gjorde vi iordning oss och jag lade mig och läste medans pernilla slumrade bredvid mig. Precis som ett gift par alltså.
Nykterhet är någonting som är behövligt, men det är inte så jävla skoj alltid. Särsklit inte på Lördagsnätterna. Men jag var faktiskt ganska lugn med det. Rätt skönt att kunna gå upp imorse och ta en promenad utan att må förjävligt. Stolt.
You Go Saturday!
AHMEN SHIT vad trött jag är! Somnade inte förrän jättesent igår, och gick upp klockan 05:30 imorse. Kunde verkligen inte somna inatt. Har nog tänkt alla tankar som finns i världen. Alla alternativ, lösningar och problem. Kunde inte stoppa det. Riktigt påfrestande när man verkligen måste sova.
Men någonting som är snäppet värre än att inte kunna sova när klockan ringer 05:30, det är att stiga upp 05:30, vara på jobet 06:30 och sedan väl inne på plats upptäcka att det står fel (eller rätt) i schemat på väggen. Det vill säga att det inte stämmer överens med schemat på intranätet. Vilket då resulterar i att jag får åka hem igen, efter 4h sömn. Men när jag kommer tillbaka så är klockan 07:30 och jag känner att jag måste ändå gå upp vid 10 igen, så varför inte gå min promenad i Slottsskogen när ungarna ändå inte hunnit komma dit.
Så det är gjort, och jag har nu käkat frukost och dricker te. Tuggade i mig 3 Koffeintabletter imorse då jag var så trött, men tror inte dem hjälper. Känner mig bara lite stirrig. Undrar om det var dessa som gjorde att jag inte kunde sova inatt? Näe, det kan det ju knappast vart. Eller..
Så nu jobbar jag alltså 12-19 idag, och inte 7-14 som det står på mitt schema. Detta är inte första gången heller som det inte stämmer i schemat, så jag skall nog ta ett snack med någon ansvarig idag. Kul för den personen när jag tagit ytterligare 3 tabletter.
YOU GO SATURDAY!
Kul tjej
Har tagit en till promenad, kollat på 3 filmer, druckit 400 st colalight och vet inte hur många snus jag gjort av med.
Tror jag får sluta gå i Slottsskogen då jag känner på mig att någon tror jag är pedofil. Går några timmar där varje dag och passerar alla lekande barn. Inget jag vill riskera om jag säger så.
Guuuud vad jag är uttråkad. Pernilla är i Vara och byter från sommar till vinterkläder och jag skall upp imorgon och jobba klockan 07:00. Så jag måste hålla mig nykter! Visst måste jag vara nykter anyway annars halshugger brorsan mig. Jag har verkligen inte ont av att jobba på en Lördag, jag gillar det nästan. För jag är ju ledig två dagar mitt i veckan istället, och det är rätt gött måste jag säga. Men man får en riktigt snedvriden veckosyn när man jobbar såhär. Helgerna blir på vardagarna och vardagarna är på helgerna. Fick precis flyktringa till Oskar o se vad han gjorde. Han käkade Tacos....................... och det är inte helt omöjligt att de går ut ikväll...... Mår illa bara jag tänker på det.
Pysket är inte intakt nu känner jag.
Mamma har jag pratat med en miljon gånger idag redan och jag vill ju verka lite självständig så henne kan jag inte telefonera med nu. Okej, jag sms:ar henne, helatiden. Hon har ju träffat en man nu. En Man. Och jag förstår liksom inte hur det går till då jag knappt fattat att min mamma o pappa inte är gifta längre. Hur som haver, denne mannen är hon så upp över öronen förälskad i, så jag vill ju inte framstå som en utvecklingsstörd dotter som ringer henne varje sekund på dagen. Antar väl att han redan vet att jag inte riktigt har lyckats slita mig från min mor än. Navelsträngen är inte riktigt klippt än. Hoppas verkligen min blivande pojkvän och min mor kommer bra överens, annars kan det bli.. tufft.
Nykterhetsmånad... pfft! Vilken jävla Idé! Är väl dock inte första gången. Varjegång jag blir så karatefull att jag känner att det går åt pipsvängen så väljer jag att vara nykter en månad. Karaktär är inte någonting som går att köpa Online eller? Och imorgon skall vi på smyckesparty. Men Pernilla har redan informerat värdinnan att vi inte dricker - vilket tydligen besvarades med ett gapskratt. Mhm. Och äter gör vi inte heller. Såvida brorsan inte säger att det är Okej att äta sakerna. Kul att ha med oss på Partyt. De två tråkiga brudarna som varken äter eller dricker. Bra deal där känner jag nu. Bra deal Sara.
På vår gata i stan
Igår sprang vi på Daniel Da Silva på affären. Oh my. Vad snygg han är. Så sjukt snygg in real life.
När vi gick därifrån så upptäckte vi att Daniel bor där vi bor, fast lägenheterna nedanför. Daniels pappa är förövrigt från Madeira, vilken match made in heaven va?
Kanske skulle man knacka på och fråga om en kopp socker..
Heaven's on fire
I look at you and my blood boils hot,
I feel my temperature rise
I want it all, give me what you got,
there's hunger in your eyes
I'm getting closer, baby hear me breathe
You know the way to give me what I need
Just let me love you and you'll never leave.
Heaven's On Fire.
Spikmatta och PW
Höll ut till klockan var 02:08 inatt. Var inte ens trött när jag tog beslutet, men ganska förbannad. Varför skall jag vara uppe sent när jag kan gå o lägga mig i tid och gå upp tidigt? It makes no sense. Så inga mer Sara uppesittarnätter för mig. Nix.
Det första jag gjorde imorse var att lägga mig på spikmattan. Jag minns det som skönare, men det kanske kommer. Jag kände mig inte så avslappnad imorse nämligen. Kanske var det. Sedan svalde jag lite koffeinpiller och gav mig ut på en PW i slottsskogen. Så sanslöst gött. Körde någon random playlist som faktiskt fungerade riktigt bra. Shit vad inderskattade Kiss låt Heaven on fire är alltså. Genialisk är den. När Ricky Martins tur kom i lurarna så kunde jag inte låta bli att le resterande av promenaden. Finns nog ingen låt som får mamma att dansa så mycket som just La vida loca. Skulle vara ACDC då förstås.
Nu har jag tagit en dusch, käkat vad min kära bror sagt till mig att äta och har dragit fram vår gigantiska madrass och lagt den på golvet med täcken och kuddar. En kall colalight står bredvid mig och min General dosa ligger i perfekt avstånd från min hand. Nu skall jag se på film och avnjuta min lediga dag.
Uppesittarnatt
Inatt hade jag Saras-uppesittarnatt. Jag sa till Pernilla när hon gick hemifrån "Jag är nog vaken när du kommer imorgon vid Kl 9" Jojo. När lockan var 01:20 så började det typ flimmra framför ögonen. Så jag gjorde det enda rätta och gick och lade mig. Jag hade tänkt kolla på massa filmer och mysa i vår underbara säng. Men min 22-åriga kropp sa nej, och jag sov till klockan 12 (!!) idag, tills mamma ringde och väckte mig och frågade om jag var ledsen, för jag lät ledsen. Jag var givetvis inte ledsen, mest chockad att jag inte gått upp tidigare och ganska nyvaken. Sedan ringde min moster mig direkt efter och frågade varför jag lät så ledsen. Tydligen får man inte låta nyvaken i min familj. För då är man ledsen. Någonting att lägga på minnet för att undvika framtida Hur mår du egentligen gumman, är allt bra-snack.
Tror dock att jag kanske behövde sova ut. Jag vaknade ju vid 7, och alla timmar däremellan och kände mig asstressad över att jag låg kvar i sängen. Fick tvinga mig själv till att ligga kvar och sova och funderade på varför jag blir så stressad över att sova längre än 7. Jag måste ju kunna sova lite längre när jag är ledig liksom. Så, jag stannade i sängen och ångrar det inte en sekund. Det är något magist över att sova lite längre när man är ledig.
Tror jag skall ge mig på ett försök till en Uppesittarnatt igen och sova länge imorgon med, utan att stressa och utan att kolla på klockan var 10:e minut.
Nu skall jag nog leta upp någon mysig romantisk film som jag skall kolla på och dricka mitt te. Hoppas på en gudomlig uppesittarnatt.
Godkväll
Good news
Vilken fantastisk daaaag! Jag har precis stigit upp från ett varmt bad med hårinpackning och tända ljus, och nu sitter jag i min sköna kimmono och dricker te. Börjar bli lite trött på att allt är så bra helatiden. Får lägga ned bloggen om det inte slutar snart. Är liksom aldrig kul att läsa om när folk mår bra och om deras fantastiska dagar. Man vill ju läsa om hur dåligt de mår och alla olyckor de råkar ut för. Så man kan stänga av datorn och må bättre själv sedan. Får väl hoppas att alla bra dagar avtar snart då. För er skull alltså.
Anyway. Så gick jag ju 1h promenad i Slottsskogen idag. Sedan har det bara rullat på och jag och min sambo gick en till promenad sedan i ca 2h. Vi var så hurtiga att vi inte ens satte oss på Franks för en kaffe - vi ställde oss i kön och beställde take-away och fortsatte gå, surplandes på kaffet! Tog en liten pause vid kanalen, satte oss på en bänk och tittade över vattnet dock. Göteborg är så himla vackert så jag kan aldrig bli mätt på dess skönhet. Särskilt nu under hösten. Och det är liksom knappt kallt nu. Visst - mössa o vantar är oftast på, men man behöver nödvändigtvis inte ha stängd jacka. Folk går ju i shorts och strumpbyxor för gudsskull. I November. Jag är så imponerad över dessa kroppstemperaturer som aldrig tycks rubbas i denhär staden.
Det är typ mörkt vid 17-tiden och när klockan är 9 så tror man det är mitt i natten. I Love it!
Och sedan är jag så otroligt glad över en sak som jag dessvärre inte kan berätta, då det inte kommer uppskattas av alla. Men som gjort mig så otroligt lycklig!
Sa hejdå till min Pärla för 1h sedan för hon skulle till jobbet. Och jag klagar de dagar jag jobbar till 22. Det är inte klokt när hon jobbar till 8 på morgonen från kl 12 på natten. Har kollat klart på de 7 första avsnitten av Modern Family S03 och höll på att kremera vid ett flertal tillfällen. Phil alltså. Jag dör.
Kickstart
Precis hemkommen från 1h promenad i Slottsskogen. Äntligen får jag användning av min finfina cerise Adidas sportjacka som jag köpte i Våras då jag och Pernilla redan hade bestämt oss för att börja sporta. Men sommaren kom emellan, och jag känner att det inte riktigt är vårat fel att alla uteserveringar är så mysiga. Gör dem omysiga och vinet vidrigt så lovar jag att jackan hade åkt på tidigare.
Ett litet pre-talk med min PT (Han ville att jag skulle kalla honom Livscoach, men jag finner någonting väldigt disturbing i att kalla min tvillingbror min Livscoach) om min promenad och vad jag skulle käka sen. Känns bra att det enda han gör är att träna och vara hemma. Han jobbar ju liksom inte. Nejnej, varför tjäna pengar när man kan bo hemma hos sina föräldrar och bli sponsrad av dem istället? Dumt att flytta liksom. Så jag har ju all tid i världen för hans samtal. Riktig lyx må jag säga.
Själen såld till jävulen
Okej. Nu har jag precis gjort en deal som jag kommer ångra - redan imorgon. Jag har anställt en PT. Ja, egentligen så har jag gett min bror en förtidig julklapp. Jag har anställt min bror som min PT. Då han har grava kroppsfixeringar och tränar varjedag, 3-5 gånger och kan inte ens kolla på en chokladbit utan att han går ut o löper efteråt. Jag vet, han är alldeles för överdriven. Han kommer aldrig få en tjej, för han har liksom inte tid med det då all tid går åt att mejsla hans kropp och bygga mer muskler. Sen vill nog inte någon tjej ha en sådan kille heller. Bland det fulaste jag vet är tydliga magmuskler på killar. Ja, såkallade sexpack. Fyfan. Hellre en större kille än en snubbe med ett sexpack. Blä! Vet nog inte någon tjej som tycker det är snyggt. Kan bero på att det verkligen inte är snyggt.
Ohwell, så är det iallafall. Han skall skriva ett schema till mig, som jag under 1 månads tid skall följa. Mat och motion. Dock så jobbar ju jag ganska mycket så jag kan liksom inte hinna med allt som han vill att jag skall göra. "Gå upp en timme tidigare på morgonen bara" Jo men jag är ju oftast uppe vid sju, även om jag är ledig för att utnyttja dagen. "Men vad gör du då?" Jag shoppar ibland, går ut o käkar frukost på stan, eller brunch, eller lunch, eller kollar läget bara, eller dricker vin med mina vänner, eller läser en bok, eller skriver lite. Sedan utbröt ett gigantiskt gräl om hur dum i huvudet han är som tror jag skall skippa vin och shopping och bruncher och att han förstör mitt liv. Efter 30 minuter av förhandlingar så skakar jag hand med Jävulen. Över telefon då givetvis, men Sebban sa att jag skulle tänka mig hans hand skaka min hand, och det kändes rätt verkligt faktiskt. Cirkeln är sluten och det jag kom vinnande ur matchen med är att jag får fortsätta dricka obehindrat med Kaffe, Colalight och fortsätta med snuset. Det han förlorade var att jag inte under några omständigheter kommer lyfta varorna över huvudet som jag scannar in för kunderna i kassan, så jag tränar medans jag sitter där.
Min PT Vevar på förfesten. 
Det känns lite läskigt ändå, då jag vet att han är så crazy i allt detta som han är. Men det känns kul som fan också! Gött att slippa tänka och gå efter ett schema. Och jag som ändå skall hålla mig nykter denna månaden liksom, jag har ju ändå ingenting att förlora. Så, imorgon börjar det. 1 månad. Skall bli skitkul att se vad han tänkt sig imorgon. Det som är bra är dock att han bor i Kungshamn och jag bor i Göteborg. Så han kan inte stå utanför min dörr och steppa liksom. Eller jo, det skulle kunna hända. Peppar peppar.
Fan, nu är jag ASPEPP på detta. GÖTT kommer det bli! Jag och Pernilla har ju tjatat om detta i evigheter, men jag har inte tänkt tanken att lägga det i min brors händer istället. Men inte en dag förtidigt.. eller försent eller vad det nu är man säger. Inte en dag iallafall!
Men vinet som kom direkt från Cypern förra veckan då. Som står där alldeles jättefint och lugnt i köket. Skall det fortsätta stå där? Och alla frukostar, luncher och bruncher som sedan blir vin-fika och mys på en inglasad uteservering i Vastastan eller Linné. Vad händer med dem... ? Kanske borde ha funderat igenom detta innan en hets-deal med Zeppan görs. Han är fan lika Crazy på träning som han snubben i Extreme Home Makeover är på att renovera hus. Han som man tror går på Crack i varje program och som fått 90% av alla att sluta kolla på programet, då man tror att man själv kommer få en infarkt för att pulsen höjs såfort han dyer upp i rutan. Wellwell. Vi får väl se hur det går. Jag tror detta kan bli hur bra som helst. Det är ju bara en månad liksom. EN MÅNAD SARA. VAFAN GÖR DET UTAN VIN OCH SÄLLSKAP. EN MÅNAD BORDE DU SLUTA LEVA PÅ. EN MÅNAD. (Detta är ett tappert försök att övertala mig själv att jag gjort rätt val. Ibland behövs det övertalas i versaler)
Tur att jag avslutade mina dagar med en tortellini-mozzarella sallad. The last supper så att säga.
MA MA MADEIRA
Kom nyss över lite bilder på Madeira och får hastigt ont i magen. Åååååh vad jag vill vara där ibland. Inga bekymmer (inte för att jag har några bekymmer här men) fast på Madeira så hade man bekymmer. Alla små obetydliga saker blir så jäkla stora därnere. Allt allt allt. Fantasy-Island är det verkligen. Man skapar sina egna bekymmer helt enkelt. Utan att någon annan påverkar dem. Fast fan vad fint. Det bästa är ju att man kan komma ner och sedan åka därifrån, slippa stanna liksom. Fast tänk om jag vill stanna.. nej. Nu har jag lovat Sverige min själ ett tag, då får det fan bli så.
Dricka Coral, dricka gott rödvin på balkongen, gå ut och dansa, gå promenader, frukost på Ravioli, roadtrips i bergen. Och alltdetdärandrasomjagsaknarvarjedag. Träffa alla mina fantastiska vänner!
Skall nog ta och Google-Earth:a lite nu. På Madeira. Så jag tar mig dit i December. Givet, Taget!
TV Träningsvärk
Oh lord vad gött jag har sovit inatt. Det är inte klokt. Vaknade klockan 7 och kände att jag var tvungen att gå upp, men sedan fortsatte jag sova tills klockan slog 10. Då gick vi upp och okade kaffe och ägg och åt en fin frukost vid vårat köksbord. Mysigt.
Jag har sådan sjuk träningsvärk i armarna efter allt bärande igår. TV:n.. har satt sina spår i mina muskler, vilket känns helt fel att säga. Men det är fan sant. Hur kan en flatscreen väga så mycket? Den kanske inte gör det dock, men att bära den uppför 12 trappor tog väl lite energi av mina muskler. Pernilla hade dock också träningsvärk så jag är inte den utsatta i vår bostad. Det är vi bådatvå. Lika otränade alltså.
No way Kiddo
Slottskogen med världens sötaste Kusiner. Trodde jag ja.
När de tagit varsitt äpple hemma i min lägenhet så trodde jag fan att Pernilla börjat dosera och hade kryddat äpplena med Crack. Ungarna var fan sjövilda. Om vi inte blir vräkta nu, så kan vi börja spela trummor här om nätterna. För då lär inte någonting få oss vräkta liksom.
Jag o madre tog iallafall barnen till Slottsskogen som är ca 4 min från min lya. Åhå, gött är det! När jag ser det så tror jag fan att jag skall få ett slaganfall alltså. Det var - utan att överdriva det minsta. Säkert 200 pers på lekplatsen. Föräldrar, dagisfröknar, dagmammor och 150 st överaller och mössor med snoriga näsor. Herrejävlar vad ungar. Och jag som är sååå barnkär. Tack och adjö dem planerna iallafall.
Axel och Ville var helt jävla crazy på lekplatsen och jag kan inte ens räkna antalet gånger jag fick spotta sand ur munnen, eller springa efter Axel. Jäklar vad kvicka dem är. Och korta så man ser dem liksom inte i vimlet.
Hade lust att bara ta en random unge tillslut. Jag var SÅ JÄLA TRÖTT på dem. Detta kan ha att göra med de 3h sömn jag fick under natten. Just saying.
Så, inga barn för mig inom det närmaste. Denna dagen satte et avtryck i mitt liv. For realz. Jesus.
Fast i och för sig.... My Lord vad mycket snygga farsor det finns på lekplatser. Särskilt sådanahära stora där alla träffas och hänger. Latte-farsor så att säga. Fast skaffar jag en man, så blir han ju en latte-farsa. Och det räcker ju verkligen med en.
Mamma är i stan. Äntligen.
Igår reste jag efter en dag på stan till Mölnlycke för att möta upp min kära och efterlängtade moder hos min moster. Satt och kollade när en dam peelade av systrarna sina ansikten och sålde på dem maskiner, serum och krämer för hela deras årslöner. Vid dessa tillfällen så känns det väldigt bra att vara ung och inte rynkig än.
Mycket roande att se dem häpna över denna fantastiska upptäckt av Age Loc som det heter (Ja, Loc inte Lock). Nu skin skall dock vara det bästa som forskats fram, och systrarna föll pladask även om dem inte är alls rynkiga. Morsan är ju precis över 40 strecket och min moster innan liksom. Slöseri tyckte jag, frälsning tyckte dem.
Sedan kurade jag och mamma ned oss i dubbelsängen i mitt rum. Japp det kallas så, Saras rum. Och snackade tills vi var så trötta att vi inte kunde få fram annat än hummande. Klockan 2 vaknade jag dock, och kunde inte somna om. Låg och vred och vände mig och lyssnade på Orkester-Åsa som låg bredvid. Herrejävlar vad hon snarkar. Det är fan inte klokt. Och bland det sista hon sa till mig igår var "Gumman, jag har fått (minns inte vad det heter nu bara för det) för mina snarkningar. Så jag snarkar knappt längre. NÄHE! Really?
Det var dock inte det som gjorde att jag inte kunde sova, för jag har ett såpass starkt psyke att jag kan sova fast folk snarkar. Yep, det handlar om det. Och dem som säger emot är dem som inte kan sova när någon snarkar och har därför ett påtagligt svagare psyke, men kommer givetvis aldrig erkänna detta. När klockan slog 06:30 så sprang kusinerna in och vi fick fixa frukost och allt detdär. Sådär lustigt efter 3h sömn må jag säga. Men jag gick ju givetvis inte och lade mig igen. Ingen tid att förlora. In till stan och lasta av alla saker i lägenheten som madre tagit med sig hemifrån Kungshamn. När jag kom bärandes på TV:n som skulle upp på våning 6 så kommer Pernilla mot oss och säger att Hissen är ur funktion. Jamenvadpassande. Just idag. 6 våningar upp och jag har aldrig vart så nära att avsäga mig mitt släktskap med min lilla kusin Axel 3 år som sa: Jag orkaaaar inte bära längre. Bör tilläggas att han bar en kudde och där står jag med skakiga armar och är nära ett psykbryt på våning 4:a.
Sedan promenerade jag och min mor med barnen till slottskogen för att mysa lite i parken. Det var verkligen allt annat än mysigt. Och nu sitter jag här och väntar på Pernilla, efter en arbetsdag på 6h. Klart som FAEN att vakten som jag hängde halvdäckad på i Lördags kommer fram till mig idag - skrattar och säger Heeeeeej Saraaa! Konstigt nog kändes det ingenting. Det kändes ingenting just för att jag har ingenting kvar att känna. Jag tror att jag har gjort bort mig så mycket i mitt liv nu att jag kan inte utlösa några reaktioner längre. Allt är tömt liksom. Jag vet att det alltid kommer komma värre situationer än dem jag redan utsatt mig själv för, så det är rent ut sagt onödigt att brusa upp för saker som händer på fyllan längre.
