SJK

Inatt hade jag Saras-uppesittarnatt. Jag sa till Pernilla när hon gick hemifrån "Jag är nog vaken när du kommer imorgon vid Kl 9" Jojo. När lockan var 01:20 så började det typ flimmra framför ögonen. Så jag gjorde det enda rätta och gick och lade mig. Jag hade tänkt kolla på massa filmer och mysa i vår underbara säng. Men min 22-åriga kropp sa nej, och jag sov till klockan 12 (!!) idag, tills mamma ringde och väckte mig och frågade om jag var ledsen, för jag lät ledsen. Jag var givetvis inte ledsen, mest chockad att jag inte gått upp tidigare och ganska nyvaken. Sedan ringde min moster mig direkt efter och frågade varför jag lät så ledsen. Tydligen får man inte låta nyvaken i min familj. För då är man ledsen. Någonting att lägga på minnet för att undvika framtida Hur mår du egentligen gumman, är allt bra-snack.

Tror dock att jag kanske behövde sova ut. Jag vaknade ju vid 7, och alla timmar däremellan och kände mig asstressad över att jag låg kvar i sängen. Fick tvinga mig själv till att ligga kvar och sova och funderade på varför jag blir så stressad över att sova längre än 7. Jag måste ju kunna sova lite längre när jag är ledig liksom. Så, jag stannade i sängen och ångrar det inte en sekund. Det är något magist över att sova lite längre när man är ledig.
Tror jag skall ge mig på ett försök till en Uppesittarnatt igen och sova länge imorgon med, utan att stressa och utan att kolla på klockan var 10:e minut.

Nu skall jag nog leta upp någon mysig romantisk film som jag skall kolla på och dricka mitt te. Hoppas på en gudomlig uppesittarnatt.

Godkväll