SJK

"Duärsåhimlasköööön" Meningen som kom ur varje killes mun lika ofta som jag hann blinka. Ja.. jag säger då det. Seglar veckan. Smögen. Om jag hade sett en till musto, pelle pettersson eller helly hansen jacka så tror jag att jag hade fått ett epeleptiskt anfall. Och Champagne, ja herregud, vi får ju inte glömma champagnen. Jag känner att denna dricka är förbrukad i mitt minne, för evigt! Vaddå Champagne? Snacka om att tjöta ut en dryck så mycket att man knappt vill dricka den. Och nu är det inte så att den är uttjötad för att jag har druckit den för mycket. No no. Nu är den uttjötad för att jag har sett de dära norrmännen i seglar jackor med tillhörande seglar byxor konsumera skiten som om det var sodastreamat vatten. Tacka vettja billigt vin i tetrapack o pappersmuggar från pressbyrån. Okej, dessa killar må vara dryga, snobbiga o med en jääävla bunt med sedlar i badbrallorna, men jag kan inte heller sluta imponeras av deras levnads sätt. Det stannade två stycken limousiner utanför mitt jobb. Inga vanliga limousiner heller. Nej, nej. Det var ju hummer limousiner. Ut ur dessa bilar hoppar det ett gäng killar.. eller jag menar förstås gliiiiider ut. Vart fick jag hoppa ifrån? De tittar sig runt o säger. "Määähvafaaaankillar.... vi skulle ha tagit helikoptern istället, här finns ingen parkering" Mycket riktigt. För bilarna stod då som sagt parkerade på utsidan mitt jobb, som ligger mitt på smögens torg, där alla passerar från o till bryggan. Ramaskri? Nej, folk avgudar ju dessa killar. Så det gör inte dem någonting om de måste åla sig under bilhelvetet, slänga de nya barnvagnarna med tre hjul i sjön, eller svälta för att det tappade plånboken under bilen för att ta sig fram.

Två av killarna kom iallafall in på mitt jobb. I klädda det simplaste av alla kläder: Varsinn knälång brun pälsjacka med medaljer på (skojar inte), solbrillor som fick 50cents blingbling att blekna och två champagneflaskor VAR i händerna. Jaadu. Där stod jag o visste inte riktigt om jag skulle knäböja eller testa alla tändare vi har i affären onödigt nära deras fina jackor. Jag var rätt sugen iallafall. Killarna köper bara varsin redbull (utan socker, självfallet) o skall sedan efter att ha bläddrat upp en bunt tusenlappar, såklart betala med kortet. Jag kunde inte hålla mig, o sa att det var väl lite dåligt i deras kassor nu såhär mitt i sommaren, därför var de tvugna att betala med sparpengarna på kortet. Vet inte om det var ett uppriktigt, eller ett hånskratt jag fick tillbaka. Vet iallafall att jag fick ett svart kort med guldig text i min hand, där det står någonting om Royal och pass.. Är iallafall riktigt säker på att det inte stod föreningssparbanken på kortet. Vår kortdragare tog inte kortet - otippat. Den ena killen undrade när jag slutade och sa sedan att han kunde ge mig allt jag ville ha. Allt jag ville se och göra kunde de visa mig o ge mig. Efter att ha förklarat vart deras båt låg så gick de iväg. Eller rättaresagt gleeeeeeeed iväg. Jag tog av mig mina foppatofflor och GICK hem.

I lördags var jag på Maiden. Iron maiden då såklart. Kanon konsert. Det började med att jag o michaela stod i ullevis bar, då en kille knuffar till mig. Jag vänder mig om o han ber så mycket om ursäkt. Som plåster på såren vill han bjuda på en drink. Killen är skit snygg och heter Kalle, eller Kalle the king som han kallades. Vi hade ju platser i Loungen o kalle & co hade platserna över oss, alltså våningen över oss. Jag tackade ja till en drink, om han bjöd michaela också. Sedan frågade han om vi inte kunde sitta tillsammans under konserten. Jag frågade om det fanns några platser över och han sa ja. I hans knä. Jag lovade att gå upp till dem lite senare. När vi sedan såg kalle o gänget igen, gick vi fram. Gänget hade nu utökats med två killar till. Inte mindre fula dem heller. Vi hälsade o de var så jädrans trevliga allihop. De hette Alexander & Adrian. Alexander började tjöta med mig som fasen, och eftersom michaela var upp-över-öronen förlorad i adrian så tyckte jag det var helt okej faktiskt. Vi satte oss alla fyra.. ( jaa.. jag råkade glömma bort Kalle the King ) Efter ett par gratis drinkar, tack vare A & A, så skulle jag gå fram o beställa lite mer. Då jag får Alexanders kort så ser jag att det inte bara står Alexander på kortet. Utan självfallet ett efternamn också. Efternamnet lyder Hysén. Alexander Hysén. Sakta men säkert började det gå upp för mig att denna man som jag suttit o pratat med, skrattat med och skålat med nu en bra stund är Glenn Hyséns son. Tobias Hyséns bror. Jaha tänkte jag.. och beställlde in två öl till.

När jag satte mig visste jag inte riktigt vad jag skulle säga. Så jag sa inte något. Jag blev räddad. För just då så kommer det fram en flitigt tatuerad (och ännu mer berusad) kille med uttöjda öron o med jävligt skrovlig röst o börjar ragga på mig o michaela. Han säger att han är sångaren i Dead by April och blablabla... Alexander blir eld o lågor. Han älskade tydligen dem, men trodde inte riktigt på honom. Han drar fram sin ipod o ber killen att sjunga lite. Killen sjunger inte. Han skriker. Sedan när vi inte trodde på honom, för att det inte var så likt, så säger han att han varit sjuk i bronkit i fem veckor, o fick ställa in metal town. Han blir fly förbannad, när vi skakar på huvudena och rycker Alex ipod från honom, börjar gapa ännu mer ( om möjligt) och det bryter ut ett väldigt obekvämt gräl mellan Häcken spelaren Hysén & Sångaren. Där sitter vi. Jag o michaela, rädda, men ack så imponerade av Alex humör. Han var något så in i helvete het alltså när han höll på att bråka. Det ingriper vakter o Sångaren blir utslängd. Hurra. Alexander ville iallafall ha mitt nummer, och han var väldigt sugen på att komma ner till madeira när fotbolls säsongen var slut. Sen drog vi inte till stan. Senare mitt i natten dog min mobil. Är inte den dåliga batteritiden på mobilerna jävulens verk så vettefaan alltså. Här om dagen så googlade michaela Dead by april. Och det var han som kom fram till oss. Pinsamt eftersom vi inte trodde på honom. Men hallå?? Skriker det groupie om mig eller? Det hoppas jag verkligen att det gör. Annars har jag ju misslyckats rejält i livet.

På söndagen drar jag in till centralen o skall hämta min väska som jag låste in där dagen innan. Jag tar ut jackan som ligger först, sedan tar jag ut väskan, lägger tillbaka jackan, lämnar skåpet öppet - och åker tillbaka till lägenheten. På måndag morgon inser jag att jag är numera jacklös. Eller iallafall inne i göteborg. Det gjorde mig inte så mycket. Hade uppskattat om jag varit skinn lös också, i det dära vädret.

Nu är det bara fem dagar kvar tills jag flyttar till Madeira i ett år. Mitt mål är att göra madeira till den nya party ön. Så alla är hjärtligt välkommna ner när ni vill. Hör av er, så får ni bo hos mig. Det kommer bli grymt!

Ha det fint i värmen nu allihopa. Själv jobbar man ju bara, och får den shyssta Lysrörsbrännan som jag hört är inne i år.

Glöm inte dricka vatten! Love

Nu får det fanimej vara slut på eländet.

Fötterna på Madeira - Vin i glaset. Jaha. Hejdå nyttiga leverna i Sverige. Hejdå Morgonpromenader, nyttig mat, alkoholtorka och ciggförbud. Hej lungcancer, krass lever och taxi turer. Och jag ser ut som ett jävla RAAAS!
Fyfanihelvete vad jag är sleteeen. Hur hände detdära? Jag tycker ju rökning är det sunkigaste som finns. Jag tycker att ett glas vin på kvällen är okej, men inte en flaska om dagen, och jag sover så fruktansvärt dåligt eftersom den enda motionen jag får är en promenad till o från jobbet på 4 minuter.

Så, förra helgen bestämde jag mig. Ingen alkohol och inga cigg på vardagarna. Jag är fanimej född nästan (NÄSTAN) på 90-talet. Jag VET hur farligt det är, hur äcklig det gör en och hur vidrig man ser ut. Jag vill inte. Jag vägrar att se ut som 40 när jag är 20. Nu är det slut på semestern och in i rutinerna igen. Andra veckan påbörjad utan vardagsgiftet. Helgerna är ju såklart tillåtna att dricka på, men rökning.. mjaa.. jag vill gärna låtabli på helgerna också. Vi får väl se. Sinnes med vatten dricker jag iallafall. Har en tillbringare på jobbet som jag fyller på ett par gånger om dagen, ingen uppskattar att hamna bakom mig när vattnet skall fyllas på ur dunkarna i köket. Men jag måste. Dont hate me.

Mina nya beroenden är tuggummi och Cola Light. Eller.. näe, kanske inte NYA beroenden men ptja.. Sötningsmedel är 2000-talets drog och vi alla vill väl vara inne i svängarna eller? Lika bra att acceptera sitt öde som Sötningsmedel beroende. Sukralos och aspartam är mina bästa vänner.  TACK GODE GUD FÖR ER.

Nej, nu skall jag ta en dusch o sen lägga mig så jag kan stiga upp imorgon och ta en morgonpromenad och sedan gå till jobbet och känna mig duktig igen. Jag vägrar att se ut som en gammal trasa när jag inte ens hunnit fylla 21.

Adios amigos.

Sitter och kollar på mina ben. De ser ut som en 6 årings ben. Helt såriga, och ärriga o fulla med blåmärken och myggbett. Sommarben alltså. Men dessvärre så är det sommarben året runt här, då det ofta finns tillfälle att ha shorts o klänningar på sig, och att det är något djur som käkar upp våra ben o fötter på jobbet så man har ju mer ärrvävnad än hud på fossingarna. Fanihelvete vad det kliar. Och ärren från 2008 har nu börjat klia igen. Sinnes. Tror det finns någon aktiveringsgrej som insektsjävlarna sprutar in, så de aktiverar kliningen 2 år efteråt. Enda logiska förklarningen.

Idag möttes jag o Oskar upp för en frukostdejt, lite häng i parken och sedan inhandlade vi en flaska vitt som vi skulle förtära på balkongen.. vilket vi.. inte.. gjorde, då vi valde sängen o film istället, men John Blund vann slaget om mitt sällskap och kammade hem en stunds sömn tills Oskar väcker mig med jämna sekunder och jag får hålla mig vaken. Sedan kilar vi till Casa Italia och möter upp härliga Jens, och diskuterade midsommaren över en pasta, för att sedan ta ett glas rött i kvällssolen. Sedan traskade vi ner till vattnet o satt där ett tag. Pojkarna kastade sten och jag höll ett vakande öga på dem. Jag älskar att man kan roa sig med minsta lilla. Vad hände med det? Varför gör folk inte detta oftare. Ligga i gräset o kolla på grässtråna, kasta sten eller bara bada fötterna är ju fantastiska saker man kan göra som är väldigt själs och lugn givande.

Jag har haft en prefekt dag med supermycket mys och skratt.

Eh.. vad sa vi om att prata om sin dag Sara? Var det roligt? Nödvändigt ? Näe. Inte det minsta givande för någon, men jag känner att jag måste komma in med korta inlägg emellanåt. Egentligen väntar jag bara på att det skall bli kvällen, o klockan skall bli mer och jag skall bli trött... Skall jobba 8-19 imorgon, snäll som man är och tar på sig det.
Yepp. Så är det när Karman behövs byggas på, då gör man sådant man inte vill.

En låt som berör in i märgen. Helt klart Bästaste just nu.

God morgon, god morgon.

Imorse öppnade jag ögonen innan klockan hunnit blivit sju, och tittade ut över havet när solen stiger och färgar hav, himmel, berg och klippor i blått, lila, rött och rosa. Och när man sett detdär, då vill man liksom inte gå och lägga sig igen, någonsin.




Återkommer efter en dusch..

"Vad skall jag säga då? Skall jag säga att jag är kär i dig då eller?"

Ööööh... ja är du det, så säg det då kanske?  



Lönlöst.

Jag skall införskaffa mig en kamera..

Sen skall jag fota allt grymt jag kommer över och lägga upp tusentals bilder på facebook och på bloggen, och göra er Jävla Svennebananer så sinnesjukt avundsjuka för att ni inte är här under midsommar. Ni kommer ångra er. Som faaan också. Synd för er. Jävligt synd. För jag hade inte velat vara i Sverige, inte på Västkusten... inte alls. Med vänner familj gräs sol svensk musik midsommarkransar midsommarstång fylla hångel snygga killar underbara vänner god mat och bra uteliv. Nej. Aldrig i livet.. Jag hade inte gjort det. Inte alls.. och jag funderar inte heller på att säga upp mig och dra på Torsdag för att spendera min midsommar hemma. Inte alls. Kommer inte på fråga.


Någon som har en snara till övers eller... ?

Som bäst är det när jag kan vara tyst i ett stökigt sällskap. Skönt att slippa roa och vet att de kan underhålla sig själva utan mina ord. Välja tystnaden om man vill det, fast man är i ett myller av folk.

Jag tror de flesta känner mig såpass väl att de kan låta mig sväva bort i egna tankar några minuter, för att sedan återvända till nuet fullt återställd. En reboot av hjärnan. Nödvändigt och tacksamt.

Bastu? Näe, sovrum. Pheuw. På med shorts o Linne och ner till Poolen.
En flaska vatten, en bok och solbrillor. 4 minuter av brutal stekninge och sen... Moln. Happ. Upp och koka kaffe och lägga sig i soffan. Damn it. Hur kan det gå så snabbt, och whats up med alla jävla moln fanskap.

Flyttar man från sitt fosterland till en Tropisk Ö, utanför Afrika så vill man liksom ha sol, och inte moln.

Suck...

Men gud. Behöver man alltså släpa sig till gymmet för att träffa sin prins? Om Kronprinsessan kan snubbla över sin jävla prins genom att gå till gymmet, så undrar jag vad fan man skall behöva göra egentligen. Börja gymma eller?

Jag har fanimej kysst varenda jävla groda jorden över, men inte en endaste gång har det varit en prins. Inte en endaste gång. Vad skall man göra egentligen? Man hoppas på att grodan är en prins, sen slår man sakta sakta upp ögonen morgonen där på.. och.. där..ligger en om möjligt ÄNNU läskigare groda än det som visade sig bara vara en groda föregående kväll. How the fuck did this happend?

Är det så att det inte finns fler prinsar? Eller är det så att man (mot all förmodan och alla odds) inte har träffat honom än? Eller Kan det vara så.. att med "Du måste kyssa många grodor, innan du hittar din prins" menar att du inte vet om det är en prins innan du kysst honom? Han må se ut som en groda, men är en prins, och kommer behandla dig som en prinsessa? Efter att jag gav upp alla anabola gorillorna med tatueringar, rakade huvuden och psykiska besvär så har jag faktiskt inte tänkt så mycket på utseenden. Jag har faktiskt inte alls tänkt på det. Visst är det en bonus om man hittar en kille som är snygg. Absolut. Men har han inget innanför pannbenet så spelar det fanimej ingen roll om han ser ut som en gud, och man tappar andan när man ser honom.

Jag har kanske mognat. Eller så har man förlorat hoppet på snygga män. Men det som attraherar mig, det är inte utseende. Det är hjärna. En man som kan tala för sig (som vet vad han talar om), som har gjort saker, kan resonera och utveckla saker, som kan ha en diskussion om saker som han inte ens håller med mig om, som kan erkänna att han har fel, som får mig att skratta, som får mig att vara helt jävla tallös när han berättar om saker, en man som får mig att lyssna på varenda andetag han tar, som för en gångs skull kan få mig att hålla käften. En man som får mig att skaka ända in i märgen när han kysser mig. Och inte endast för att han är snygg (för tycker man så mycket om en man, så blir han snygg hur han än ser ut).

Nu har jag avnjutit Atlantic festval's 3:e omgång av fyrverkerier. FANTASTISKT VACKERT. Är inne på 11:e timmen av det Kungliga bröllopet och Daniel Westling (prins, riddare what ever) har precis fått mig att gråta när han framförde sitt tal till sin hustru. Bra val Victoria. Han är nog en stjärna. Vilken harmonisk, och känslosam kväll jag haft här i min ensamhet. Jag är som vanligt riktigt nöjd över dagen. Inte en droppe vin, men kannor av kaffe. 

Nu skall jag invänta Linn, och sedan får vi se vad som händer. Antagligen ingenting, och det kommer bli hur bra som helst. Nu skall jag kolla på när kungligheterna äter en 3 våningar hög bröllopstårta. Fantastiskt.

Ha en fin kväll. Mina fina vänner. 

Mitt letande efter grodor fortsätter, och en dag så kanske även JAG hittar en prins. Och gör jag inte det, så nöjer jag mig med en groda.


Kiss n hugs 

Igår korkade jag upp en flaska vitt, satte mig på balkongen med chill musik i bakgrunden och ett leende på läpparna. Skall byta ställning och vips så ställer sig mitt vaselin på högkant och börjar.. rulla.. mot kanten.
Jag som har utvecklat ett skrämmande beroende för mitt arma vaselin tittade med uppspärrade ögon när den gula burken rullar ut i springan mellan glaset och marken. 5 våningar ner.

Jag slänger mig över räcket för att se om det kanske hamnat på en markis och sedan studsat ned på ett flak med frukt, och sedan därifrån trillat ned i en väldigt väldigt söt killes ficka, som jag senare kommer leva resten av mitt liv med. "Det var Vaselinet som förde oss tillsammans" skall man sedan säga och titta djupt in i varandras ögon.

Eller nej.. det var inte vad som hände. Jag slänger mig över glasräcket och tittar förbryllat ner när vaselinet smäller ner i taket på en fin mörkblå bil som är parkerad under balkongen. Jag dör, jag dör, jag dör. Undrar om det blev en buckla nu. Tur  i oturen att bilen var parkerad så det inte finns någon ägare around som vill att jag skall pröjsa för hans..... OH MY GOD. Ut ut bilens fönster så sticker det ut ett huvud och efter att ha stirrat nedåt på vaselinet, så kommer einstein på att det flygande föremålet som träffade hans bil måste kommit uppifrån, och tittar upp rakt på mig, som precis förlorat det viktigaste jag har här. Jag möter hans ögon, och inseer att jag måste ta mig ner för att snacka med honom om bucklan.

Kommer ner, och killen är AS COOL. Han skrattar o på knagglig engelska frågar han vad det är: Jag vet inte hur jag skall förklara att det är vaselin utan att han tror att jag använder det i sexuella sammanhang. Så jag svarar Swedish stuff, och håller triumferande upp vaselinet.

Ja, jag säger då det. Märkligt, mycket märkligt. Nu börjar vaselinet sina och jag är snart inne på plåten. Hoppas morsan rappar på med paketet och skickar ner mer Vaselin snarast möjliga.

Nu skall jag jobba lite. God morgon!

..Igen!

Sjukt ju. Det var ju nyss Onsdag. Jäklarimej vad snabbt tiden går. Solen är uppe, och kontoret har vaknat till.
Härligt! Nu jäklar hoppas vi på en fantastisk dag.

Är rätt sjukt lycklig för att jag fick prata med Jaqueline igår. Min underbara fantastiska vän, som jag saknar och längtar efter varendaste freakin' jäkla day. Skönt att prata med henne, även om det var under stress av Jacques dåliga batteri på telefonen.

Sov som en jäkla kratta inatt. Och som jag bestämt tror ni vet om, så sover inte krattor något vidare. Sov hemma inatt, själv. Så nu sover jag med Jonas tills han flyger hem till Svea rike igen. Herregud. Fredag. Snabbt går det.
Men som sagt, jag är under avvänjning.

Nu skall jag jobba lite. Dricka kaffe och käka smörgåsen här bredvid.

GOD MORGON ALLA FANTASTISKA MÄNNISKOR, HOPPAS ER DAG BLIR FABULÖS!

When all's done, and all's been said. Upon his breast she rests her head.


Sitter här på kontoret och tittar ut genom fönstret. Känner alltid hundratals känslor när jag sitter här, när jag analyserar mina känslor, när jag funderar på vad jag känner. Ja, jag måste ju alltid känna varenda känsla i kroppen för att kunna fungera. Jag måste veta vad jag känner för en person när jag pratar med den, vad det är för känsla jag känner när jag sitter i gräset i solen, hur det känns och vad det är som utgör den känslan.

Ja, att jag analyserar allt har vi pratat om innan. Hundratals gånger. Men nu.. ja. Jag vet inte jag känner mig lugn. Även om det pågår en storm i mitt liv, så fortsätter jag orörd genom den. Det får liksom blåsa hur mycket det vill, men det behöver inte rubba mig, inte rubba ett hårstrå, inte någonting För det gör liksom ingenting. Jag känner mig så jäkla lugn. Lugn som i att jag inte behöver veta vad jag skall göra imorgon, lugn som i att jag inte ens behöver reflektera över saker.

Fan vad skönt det är att känna lugnet, och fan vad skönt jag sov inatt. Skönt skönt skönt.

Ja, jag ville nog mest säga hur lugnt det är just nu, lugnt mitt i stormen. Och jag mår bra, så jäkla bra.
Hur fantastiskt är inte det?

Ikväll blir det vin med Daniel i Sockerparken. Kan bli intressant.

Ha det fint sålänge. Återkommer.


SJK

Jag tänkte på det här om dagen. Gud vad skönt det är när ett par blir ett par. Alltså när två stycken personer som bådatvå är lite för mycket, lite för jobbiga lite för ytliga blir tillsammans. Jag pustar ut varenda gång detta händer. Man känner liksom nöjdheten sprida sig i kroppen likt den nöjdhet man känner när man hittat den riktiga partnern till den andra sockan i socklådan. Nöjd för att puckona skall paras ihop, för att det fanns någon, och att de båda slipper vara i vägen för resterande sockor nu.

Det gäller inte bara ytliga och människor med storhetsvanisnne, detta gäller många genrer. Tillexempel de som är liiite korkade. Japp, 1 korkad plus 1 annan korkad = Kära. Hurra. Där slapp man dem. Så kommer man tillslut till vännerna, eller de mer bekanta människorna runt dig, som man inte är sådär jättesugen på att hänga med, för de ger dig inte någonting direkt, samtidigt som du kan kallprata med dem och hänger på fester ihop över en drink på balkongen. Men sen händer det. Den halvtrista, ganska jobbiga och krävande tjejen hittar en jämnlike. En socka i lådan, som ingen kunde förutspå skulle passa. Och hon blir ihop parad med denne lika tråkiga socka, och de är ett par. Vänskaps par, som är likadana som vanliga par, förutom att de inte ligger. Nej, det brukar vara så med dessa brudar som håller ihop så tätt. De ligger inte med varandra, för principerna och det lillgamla finns ingnuggat, men de ligger inte heller med andra. Nej, ni har dessa brudar runt er överallt. Tjejerna som inte är starka var för sig, utan bara tillsammans. De har samma klädstil, ofta samma garderob. De har neutrala brunt färgade hår, ser bra ut, men är inget speciellt och tycker oftast de är liiiite bättre än andra, iallafall när de är tillsammans.

De skapar sig en värld som för oss vanliga är obefintlig och vi kan inte se den. Världen mellan dessa två tjejer, en påhittad tron som de sitter på, en uppdiktad krona som pryder deras valnöts bruna hår som de dagligen tvättar med Dove shampoo, för det har de alltid gjort, och nya shampoo sorter kan vara till det sämre, och det är alltid dumt att chansa. Chansa på att gå själv, inte sitta bredvid den andra, ofta ofta prata med sin vän om hur bra vänner de är, hur det klickade direkt. Tjejen som så derperat gärna vill vara flickvänsmaterial och strävar sig varjedag genom timmarna för att inte skratta för högt, inte komma på några skämt, inte vara rapp i käften. De går bara runt där och är lugna, snälla men skvallersugna kvinnor, som kommer gå sådär tills de träffar en lika tråkig man som också har haft Dove i hela sitt liv. De blir kära, och det blir ett lååååångt trist, tragiskt förhållande med mannen de egentligen inte skulle ha, men som var lagom tråkig, halvsnygg och som endast har en ton genom varenda mening, oavsett om han står med en kniv mot strupen. Mannen Monotom som tillslut kommer dricka förmycket på företagsfesten och gänga en annan kvinna, som kommer leva ut sina sexuella fantasier på ett hotellrum med kollegan. För att sedan återvända till sin monotoma kvinna som köpt samma skjorta till honom och hans son. "Roligt" liksom. Roligt att ha samma skjorta som ungen.

Ja, jag tackar  min lyckliga stjärna, eller egentligen mina föräldrar för att jag inte blev en Dove-Tjej.
Fy fan vad trist att gå runt tråkig som ett jävla äpple med sin lika tråkiga tjejkompis bredvid.
Eller vad vet jag. Jag iakttar endast dessa tjejer, och det går inte en endaste dag utan att jag skrattar åt dem. Inte hemskt skrattar, men mer Så fruktansvärt förutsägbara ni är med erat genomskinliga läppglans och bruna hår och tråkiga humor. Ha ha ha. Dove tjejer är underbara. Vet ni inte vilka det är?

Kolla runt på fiket, jobbet, skolan, what ever efter 2 brunhåriga tjejer (de kan också ha hårfärgen Honungsblond) och när ni hittat dem, kolla in deras exakt likadana kläder, som kanske skiljer sig på en sömm eller två (jättestor skillnad för dove tjejerna) och sedan så ser du hur de beteer sig i närheten av Kakor tillexempel. "Skall du ha, så tar jag också en" Sedan äter de kakorna, och säger efteråt. "Näedu Dovetjej nr1. Nu måste vi ta en löpar runda efter detta" eller "Jaha, nu kan man inte äta något på ett tag Dovetjej nr 2, för vi är ju så jävla sportiga så detta kan vara vårat fall"

Underbart, så jävla underbart. Jag älskar Dove tjejer. Det är skönt att veta vad man har runt sig så att säga.

Hej Sara, Hur är det med ångesten över helgen??
Jotack bara bra. Jag skall citera en mening som jag har sagt till en person under vår företagfest i Lördags.

"De har jättefina toaletter här, och de är verkligen jättestora också. De är OCKSÅ helt ljudisolerade... Vill du testa" Ja. Nu behöver jag väl inte säga såmycket mer om den kvällen. För efter en sådan kommentar, så går det bara åt ett håll. Och det är utför.

Jag tror det är få företag i Sverige eller företag generellt som lägger så mycket tid och pengar på sina anställda.

I Lördags steg vi upp klockan 8, gick till Ravioli och käkade frukost, sen traskade vi ner till Hotell Tivoli och klev på bussen som stod och väntade på oss. Sommarfesterna misslyckas aldrig. Och det vet vi ju om, därför satt alla med leenden från öra till öra. Hoppar av i Faial, där vi i 9 olika Team delas upp och får köra Go Cart tills ingen knappt orkar stå upp längre. Jag själv hoppade Go Carten och spenderade min tid vid sidan om banan istället, och försökte fånga de starka men få solstrålarna som kom och gick som de ville.

När Go Cartens blodiga strider var över. När Jonas, Calle, Moses och Dan kommer i första kurvan när tävlingen startat så trodde jag att jag skulle få en hjärtinfartkt. Jag satt med händerna över ögon och mun och försökte att inte freaka ur när 4 fartdårar skall prejas i en kurva och ingen kommer vika undan. Eeh.. ja. LITE hysteriskt att kolla på måste jag säga. Man visste liksom att man kommer få stå över någon som har ett ben mindre eller en skallfraktur mer, men det gick ohyggeligt bra. Efter att alla var färdigåkta och vinnarna skrytit lite så blev det lunch med vin i någon gullig stuga mitt ute i Bergen. Hemfärd.
När man kommer hem så har man alltså ca 2 timmar på sig att göra iordnings sig på, dricka om man vill det, duscha, och hjälpa 2 män att få styr på sig själva. Japp, jag befann mig som vanligt i Ungkarlslyan som jag faktiskt känner lite är som mitt hem.. Jag har inget eget rum, men jag bor i Jonas säng, och jag tror nästan att jag spenderar mer tid där än han själv gör, så jag vet inte riktigt om jag ser det som hans rum längre.

Nåväl, tillbaka till Lördagen. Jag öppnar en flaska vin, slänger in mig i duschen, sätter på musik och börjar göra iordning mig.. undertiden som Oskar ligger och kollar på en film nerbäddad i sitt rum och Jonas ligger utslagen under täcket i sitt rum. Japp, jag säger ju att man blir ibland stressad när människor är så otroooligt ostressade. Eftersom jag vet att det ständigt är mer jobb för mig, när de är relaxade liksom. Hur som haver. Killarna blir väckta, duschade, dressed och medskickade vin i röda muggar (precis sådana vi alla velat dricka ur sedan americanska high-school filmer släpptes). Vi går in i Dolce Vita byggnaden och en snybbe i grå frack guidar oss in i hissen, och UP WE GO.

Kolla bildernaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!  

Japp. Jag tror påriktigt att vårt företag kan tävla i mest spårade festerna. Sjukt är det rätta ordet. Det finns liksom inga gränser. Gränserna suddas ut och blir obefintloiga när det är Fri bar. Japp. Fri bar, 50 svenskar, danskar, holländare, britter, serber, portugiser, brazilianare, sydafrikaner, italienare och ett gäng livrädda bartendrar. Jo det tror jag det.

Mitt sista minne är att Mark, VD håller ett tal. Sedan är det lite små tillfällen som jag blir påmind om ibland.
Igår när jag vaknade hos Jonas så gick jag rakt upp, tog på mig kläder och skulle gå ut. Jonas frågade vart jag skulle och svarar; Jag skall ut. Det är så himla fint väder, och jag skall ta mitt liv idag, så det är bäst att passa på.

Jens som sovit hos oss sedan i Fredags och hjälpte Oskar att få hem mig inatt hängde också med mig när jag skulle se min sista dag på jorden, jag var inte ens bakfull än. Så Jonas jag och Jens går ut och hamnar på FX mina sista timmar skall givetvis spenderas på FX i gott sällskap. Och det blev det också. Jag var så rädd för baksmällan och att få tillbaka massa minnen som jag förträngt att vi beställde in några flaskor vin, och sen var vi på g igen. Underbart ju. Efter 5 timmar så hade mina självmordstankar försvunnit och vi gick hem för att kolla på en film. Efter 30 minuter så låg jag och Jonas i hans säng och sov. Sen helt plötsligt är klockan 01:20 mitt i natten och jag drabbas av joooordens baksmälla. Skakar och mår riktigt förjävligt (helt klart självförvållat), Jonas kan inte heller sova och chillar typ till 5 tiden, och jag drömmer massa mardrömmar de minuter som jag hamnar i sömn och är nära att knocka Jonas ett par gånger. Sen är klockan 7, jag är satt i ett koma stadium, som inte bör existera på Måndagar.

Det sista Carl sa till mig nu när jag gick ut från kontoret var; Äähähäh... Sara, jag kan bara gissa mig till din ångest nu. Men jag vet däremot att det är jäävligt hårt. Du var underbar i Lördags men Fy fan vilken ångest du måste ha!



Återkommer.

Åh, vad har jag nu gjort för att förtjäna denna kroppsliga plåga?

Om jag skulle berätta för er alla ställen i min kropp som ömmar, värker, spränger, dunkar eller svider så hade ni trott att jag hittade på. Har nu gått runt med ett ständigt illamående i 14 dagar. Har mensvärk, fast jag inte ens har mens. Jag kan sällan äta någonting, för jag mår så fruktansvärt illa. Men jag har fått cravings efter typ kakor och sådant som jag aldrig någonsin förut gillat. Så jävla fucked up. Just typsikt.

Men det går över. Det brukar det ju göra. Säkerligen en omställning gällande klimat och jobb o sådant.
Men jag skulle gärna gärna byta med någon annan faktiskt.

Just nu sitter jag i Sara & Patriks lägenhet och skriver. De slutar om 3 minuter, och jag som her lite flex på jobbet gick klockan 18 idag. Klarade inte en jävla sekund mer. Jag har ett annat problem. Vilket är: Sover jag inte i bredvid någon så kan jag inte sova. Det går verkligen inte. Ni som känt mig i ett par år vet ju om min oöndliga sömn problems journal, men det är fan sjukt nu alltså. Inte en jävla blund. Eller jo, lögn. Jag somnar som om någon nockar mig, rakt ner på kudden som en klubbad säl. Smack. Sen sover jag i typ 2 timmar. Vaknar och är vaken i typ 2 timmar. Sen somnar jag och vaknar igen när klockan är runt 4,5 om jag har tur. Sen ligger jag vaken tills jag går upp.
Avundsjuka? Ja, det förstår jag verkligen. Vem hade inte varit avundsjuk på en ungdom med ´lila påsar under ögonen, rödsprängda ögon, kasshy och jävligt risig all over måste jag säga.

Jag är rätt onöjd. Men det bästa är - det går att bota. Fast det kanske är det värsta också?
För den som blir drabbad är en man som antagligen aldrig får sova själv under denna ö-vistelsen igen. När jag sover bredvid honom, så sover jag heeeeeeeela natten. Imorse så vaknar jag upp och känner en känsla som jag annars känner typ var 3:e år. Utvilning, harmoni och lugn. Jag har sovit en natt, utan att gå upp, utan att tänka på något, utan att fundera över min framtid, mitt liv, det som varit eller andra övernaturliga saker. Jag ligger bredvid honom, och sover som ett litet barn. Men vad bra tänker ni. Jo, till viss del. Men nu flyger mannen på semester i 3 veckor, och om jag ser ut som ett jävla ras nu, hur kommer jag då se ut efter nada-sömn i 3 veckor? Tåls inte att funderas på.

Men jag är glad. Det är spännande, känns lite som potträning detta, eller att vänja sig av från mamma och pappas säng, och sova i egen säng. Duktig Sara som skall sova själv inatt. Duktig flicka.

Men det skall jag ju inte, jag skall skala potatis till Sara & Patrik nu, sen blir det väl att jag sover här med dem.. om jag inte traskar förbi sömn-palatset inatt vid 2 tiden när jag vridigt mig ett tag. Inte helt omöjligt.

Nej, nu måste jag skynda mig. Hurry hurry, snart kommer mina förmyndare hem. (Det känns ärligttalat som om jag har 4 föräldrar som tar hand om mig. Kim, Linn, Patrik, Sara och sedan har jag en bror som är Oskar och en Jonas som jag inte vet vad han skulle kunna vara, och sen har jag Christina som jävligt klok faster) Men det känns bra.

Karlsson familjen saknas med hjärta och själ, men jag gläds åt mina substitut som gör allt för mig, och som jag uppskattar till månen och tillbaka.

Nej, skala potatis innan de kommer hem... Jo jo visst. Det hinner jag nog.

Vi hörs snart igen, kanske ikväll om det är något viktigt.

Pusspusspusss

"There is a drumming sound inside my head and it starts when you're around"


Jag sitter och lyssnar på vidinderliga Florence dagarna ut. Så jäkla underbart. Om ni vill ha en låt som ni inte vill kunna chilla till, utan bara sätta på efter att ni är rätt pissed på era pojkvänner, familjer eller diverse människor så tycker jag ni pluggar i de fetaste högtalarna och sätter på Kiss with a Fist

Fabulös låt.


Jag blir alltid lika skrämd när någon på jobbet, krogen eller på gatan kommer fram och säger att de läser min blogg. Säger dem "Jag gillar din blogg som fan" så brukar jag täna: Stackars jävel. Har du inget vettigare att läsa än dendära skiten. Men när de säger "Jag läser din blogg" så är det inte sagt om det är posetivt eller negativt. Det är då jag alltid ber dem att sluta läsa den.

Jag har tillochmed lagt till med en text ovanför bloggadressen på Facebook där det står: Jag ansvarar inte för någonting som gäller adressen nedan.

JUST DET JA!

Sålänge kan ni nå mig på nummer; 00351968283386. Det är inte mitt nummer, men det kommer bli enkelt att fåtag i mig till det numret. Egentligen så är det vääärldens enklaste för mig att skaffa ett eget nummer. Jag behöver bara gå tvärsöver gatan och köpa ett nytt simkort.

Gör hon det? Nej, givetvis inte.

Hon låter det gå liiiite mer tid... som med allt annat.

JÄVLAR. Låneböckerna ja!!

Vill någon snäll person lämna in mina låneböcker ?

Mia, Emelie, Nadja, Josse, Syster, Bror, Moder, Fader?
Jag vet inte vart dem är förresten.


Eeh.. Lisa, de ligger inte hos dig eller?


Hum... sköööön förseningsavgift som landar i brevlådan snart kan jag tänka mig.
Grattis KARLSSON'S! Men den snälla jäveln som lämnar in dem kan ju visa upp ett kort på mig, och säga vem jag är.. så kanske de stryker skulden?


Man är ju trotsallt stammis på Biblioteket. Tar det alltid i samma veva som systemet nämligen, då det ligger 5 meter från varandra. Mina två favvisställen på jorden och Apoteket också. Undrar varför det är så?


En vild gissning:


Hon går till systemet och köper vin, super sig så redlöst full, ligger med varenda varelse, samlar på sig hela FASS sjukdomar och hela alfabetets könsjuksoms lexikon, sen måste hon gå till Bibblan för att kolla symptomen då hon hatar att gå till doktorn, och där finner hon botemelden och traskar iväg till Apoteket.  

Jävligt bra gissning. Men endast jag vet om den är sann. Och apotekstanterna då vadklart.

Ja, om ni annars vill något kan ni alltid nå mig på min mail vadklart...



Skriv lite skvaller och sådant som man missar hemme under sommar Sverige. Vem har varit otrogen? Vem ligger med vem? Håller mina syskon sig i skinnet? Ny krog på bryggan? Kändisar? Hörde det ryktas om Mange Schmidt. Kanske lika bra att jag inte är där då.. Jag har för mig att han har utfärdat ett förbud på 250 meters avstånd från honom. Om inte. Så är han bra jävla dum, för det kommer fler sommrar.

[email protected]

Adios Amigos!

När. Var. Jag. Kär. Senast. ?

Euhm.. låt mig nu seee... Kan det varit i Oskar? Kan det varit i mitt 46 åriga ex ? Kan det ha varit i Parlino säljaren Lenny ? Eller I den kokain snortande gamla fängelse anhängaren Dansken? Kan det ha varit i Alexander i 4:an på mellanstadiet ? Jag kunde inte komma på det. Alla män som jag hyst känslor för har varit på helt olika sätt. Ingen känsla har varit den andra lik. Efter att ha slängt runt hjärncellerna (de tappra som ännu håller sig fast) så kommer jag alltid till samma slutsats.
Har det någonsin varit kärlek?

Kan det vara så att jag inte blir kär? Kan det vara så att jag bara blir besatt i männen som jag träffar och sedan inbillar mig att det är kärlek? "Du vet när du blir kär. Du kommer vilja vara med personen helatiden. Du kommer ständigt le i dess närvaro. Du kommer bli en bättre människa. Du kommer bli gladare."


Checklista

[X] Vara med personen helatiden. (Världen är inte så förbannat stor)

[X] Le i personens närvaro. (Jag hade lett i Hitlers närvaro också)

[X] Bättre människa. (Ja, om man hänger med en person som suttit inne för att ha låst in och misshandlat någon i 25h så är det inte så svårt att vara den bättre människan nej)

[ ] Gladare. (Näe.. jag vet inte om ja någonsin blev gladare. Jag tror jag mest blev lite smått deprimerad och destruktiv i relationerna)


Igår sa jag till min väninna att jag vill bli kär. Att jag saknade att vara kär.
För jag veeet hur den känslan är. Jag veeet hur det känns, men jag kan aldrig sätta fingret på när det var så jag kände senast. Min oerhört kloka vän säger då "Sara. Det finns inga recept på hur man blir kär"
Näe, det gör det tamejfan inte. Och skönt är väl det? Jag gör alltid Scones av en sockerkaka ändå. Så det var väl skönt det.

Det som fick mig att börja fundera i dessa banor öevrhuvudtaget var att jag steg upp klockan 04:30 imorse. Då jag somsagt har sådan jävla fucked up sömn nu, så jag kan varken sova eller vara vaken. Och där runt 4:a snåret så gick jag upp och läste lite och drack kaffe. Då läser jag raderna:

"...Och så lever man lyckliga tillsammans sålänge man vill"


Det kan vara något av det finaste jag sett. Inte Så lever man lyckliga tillsammans tills man dör, för all evighet, eller något annat crap. Utan sålänge man vill.


Underbart. Inte sant?

Nu börjar folk trilla in på kontoret, och Tiki-Tiki-Linus är tillbaka! Gav honom en kram nu, för jäklar vad jag saknat honom. HAN får mig att le varendaste dag!!


Äähm... är jag kär i Tiki-Tiki-Linus kanske?




SOO LOOONG!

När jag kollar igenom mina skype konversationer innan jag skall gå hem efter jobbet så brukar jag ha pratat med varenda kotte på kontoret, om i stort sätt allting som existerar. Igår var det Måndag. Jag var Sliten och inte det minsta pratglad. hade kanske 5 konversationer med människorna på Kontoret igår, och det var mestadels om jobb och kundkontakter.

Jag sover så fruktansvärt märkligt nuförtiden. När jag sover själv så drömmer jag alltid alltid mardrömmar och vill bara kasta mig över telefonen och ringa mamma på nätterna. och annars så pratar jag i sömnen, letar efter människor och skriker ut namn och andra märkliga saker. Vad beror detta på? Är det att jag faktiskt efter 4 månaders semester börjar jobba igen? Är det att jag sover i sängar jag inte brukar sova i? Är det att det känns som om man befinner sig i en bastu om mätterna då det aldrig slutar vara så bedrövligt varmt och fuktigt? Gud vet vad. Men sover konstigt, det gör jag.

Vet att jag kastar lite sten i glashus nu när jag skall uppdatera vad jag gjorde igår, men jag känner att en liten liten omgång kan man ju alltid få med. Om det är något som man vill skriva om. Och det vill jag ju:


Jag har nu mått illa i 13 dagar typ.. det GÅR INTE ÖVER. Känner typ svindelkänslor och märkliga grejer, men kan inte fatta vad det är. Jag var påväg hem i 3 timmar igår från jobbet, men gjorde aldrig slag i verket. Jag stannade dock kvar och åkte sedan med Christina hem, skulle precis få kaffe och avnjuta eftermiddagen men då kommer Marco hennes man ut med massa vin och kex. Perfekt, precis vad jag behöver. Vi konsumerade en del vin, avnjöt sedan Marcos exelenta, klanderfria middag med räkor och en sjukt fin sallad. Sedan var det mer vin, och en vända i Christinas garderob.

Im tellin' you girls, du har inte någon garderob hur mycket du än vill tro det.
Och du har inte sett någon garderob innan du har sett Christinas.

Jag har nu 2 sjuuuukt snygga alternativ att bära på Sommarfesten på Lördag.
2 Långklänningar med fina färger och mönster, tänkte ha utsläppt hår och massa fina armband halsband och örhängen. Tänkte ockå vara ledig en dag i veckan som jag kan ligga vid poolen o sola på.
Simpelt. Less is more, som vi alltid sa i floristiken.


Nu skall jag ta och läsa aftonbladet, dricka upp mitt kaffe och sedan sätta mig på online chatten i 2 timmar.
Synda att Jonas har börjat uppskatta sin Ipod och att den inte ligger i min ficka längre. Men han kommer in vid 10, och då är den i mitt våld, igen.

Ha en fantastisk morgon, och hoppas ni i Sverige har fint väder!
Saknar er saknar er. Och jag tänkte snart skaffa ett nummer som ni kan ringa till.


Puss och kram

Hej på er, igen.

Jag känner att denna bloggen som annars var en demostration, diskussion och ångest blogg har förvandlats till en "Det här gjorde jag idag"-blogg. Avskyvärt. Jag hatar "Det-här-har-jag-gjort-idag-och-det-här-har-jag-på-mig-idag-blogg"
Jasså? Så det har du gjort ja, du satte helt ärligt den ena foten framför den andra idag OCKSÅ? Fantastiskt ju. Och de dära brallorna, är de inte för fina? Joru. De kan du ju ha med tröjan du hade förra veckan, så lägger vi ut en bild på det, gärna när du håller en drink i handen också. Så har vi en superduper bra Blogg sen. Nej jag vägrar.

Så här skall ni få lite fina bilder från min semester/Jagstannadevisstkvarigen-tid. Lite jobbigt att alltid förklara för folk hemma som inte träffat mina vänner här. Men jag skall köra en liten snabb repetition. Enjoy Sverige!

Jag & Fantastiska Linn på "Hej igen Sara, Hejdå Madde middagen" 

Kim & Jonas.
Tack gode gud att du inte fuckade upp alla män helt till utseendet.
(Förstorar bilden för alla kvinnors trevnad)




Kvinnorna som kan vet och gör.
Vi förlorade vår 4:e medlem Sandra till London, och vi förlorade nyss Madde också till Britterna.. tyvärr. 

 

After work... varje fredag.

Ljuuuuuva Balkong häng



Ölfestivaler med blinkande glasögon



Linn goes bananas med sina glajjor



Tjejfester...



Sen finns det en miljardsmiljon grejer vi gjort och gör.. men det finns inte alltid tillgång till kamera, Linn är ju stjärnan som alltid har kameran och alla bilderna är från hennes album.

Sen skall ni vara glada att kameran inte finns med överallt heller... då somliga dagar är brutal förstörelse., misär och kaos.

Ja, men där fick ni en liten sammanställning av vad jag gör nu.


Nu skall jag ta en 3 timmars dusch som kan behövas efter helgen.
Sen skall jag ta en 12 timmars sömn.

Vi hörs säkerligen imorgon!

God natt och adjö.

Ny drama, nya spännande slut, ny ännu mer spännande början!

Härligt är det. Denna draman förföljer mig, men no surprises there. vad skulle mitt liv vara utan alla dessa dramatiska situationer? Inte mycket spännande måste jag säga.

Nu skall vi ut i värmen och dricka Cosmos. Sen skall vi se Sex and the City 2 YEEEEEY!!
Imorgon är det en tur på en båt med glasgolv, och badning i turkost hav med fina firrar. HOW ABOUT THAT?

Sen återstår det att se vad det blir mer på Lördagen... Jag o jonas fick ju mitt 5:e besök på ölfestivalen där igår natt då.

Och ja sa aldrig igen ? HÖHÖ. Vem är det jag försöker lura?

Men jag stormtrivs. Varje sekund och varje dag.

MELIKE.

Ha det fint nu, och avundas gärna.


KRAM

"Ärligt talat, så ser jag ingen skillnad på en häst eller en hund. Jag gör faktiskt inte det"

- Patrik Rosario



Undrar hur det gick när Patrik var liten och skulle låna grannens hund och gå på promenad med.. he he he..

Igår letade min chef efter sin mobil heeeela dagen. Men hon kunde inte för sitt liv hitta den.
Sen går hon på lunch. Öppnar matlådan, och DÄR innuti matlådan så ligger mobilen. I maten.

Hur sjukt snurrig är man inte då på morgonen?

Jag lägger mobilen i matlådan, mitt i maten.

Hahahahahaha.

Eller hur stämmer det. I varenda fall. Right ?

Alltså, alla dessa underbara regler som finns sedan urminnestider tillbaka, som aldrig någonsin blir uppdaterade.
Om jag träffar en kille, som jag råkar ligga med. Så behöver man ju inte bli kär i honom. Ellerhur? Man behööver ju inte få känslor för att man råkar ligga med någon. För det händer ju aldrig killar. Ellerhur? Alltså, jag vet inte om man skall skratta eller asgarva. Vilket enormt steg framåt för männen i utvecklingen måste jag säga.

Jag låg med en kille, det är en bra vän till mig, och han frågar mig sedan om jag har en Crush på honom.
Eeeh. Say. What?  Jag säger inte att det är omöjligt att jag skulle kunna få en Crush på killen, men jag säger absolut att i nuläget, så är det inte så. Inte ens en bråkdel. Så han kan ligga med mig, och bara ta det som ett ligg, men jag har känslor för honom, och det var därför jag gick i säng med honom? Jo visst så är det ju för alla tjejer.

Jag funderade på detta länge o väl igår. Och kom fram till att det kanske inte alls är så folk tänker längre. För det är 2010, och tjejer ligger också för att e.n.d.a.s.t ligga. Det måste vara något han fått om bakfoten, han kanske tyckte att jag visade mer åt känslohållet, än ingenting alls. Klart man kan missuppfatta varandra. Men sen.. så lade jag mig i sängen o läste Magdalena Graafs bok - Det skall bli ett sant nöje att döda dig, som gått i arv här på ön mellan tjejerna. Björnfoths bok från början tror jag. Hur som haver, så läser jag raden som går ungefär såhär "..Inte alla tjejer, men de flesta blandar in känslor när man ligger med män, det ligger i vår natur att få känslor för de man ligger med, eller något annat på ett djupare plan, men för män är det offtast inte så, det kan ligga med vem som helst utan att känna något"

Herregud. Herreguuuuud.  Är det så? Har oftast tjejer känslor för männen de ligger eller hånglar med? Kan vi inte ligga och göra ett suveränt jobb utan att sedan känna att det skall bli mannen som man nyss idkade samlag med? Finns det få sådana som jag? Är jag undantaget som bekräftar regeln i liggandet? Är jag kvinnan som fungerar som en man? Eller har jag en crush på mannen jag låg med?

I ärlighetens namn. Nej, det har jag inte. Och efter detdära uttalandet känner jag knappast för att lust att fortsätta ligga med honom heller. Då kanske han tror att jag vill gifta mig efter 3:e gången? Eller handlar det om att bygga upp deras självförtroenden när de säger så?

Nu skiljer sig dock denna mannen från andra män, och jag tror egentligen inte att det var så han menade. Han måste tyckt att jag betett mig på något annat sätt bara. Eller, så ville han bara göra klart för mig att jag inte skall få någon Crush på honom, för det kommer aldrig bli besvarat. Eller så skulle det bli det. Ingenting jag faktiskt kommer gräva i, ingenting jag kommer fundera på mer. Men jag tycker det är lite synd att en kvinna som Magdalena Graaf resonerar  på samma sätt.

Hur som haver. Män därute. Vi är inte kära i er för att vi ligger med er. Visst finns det de som är, men det kommer dem visa på heeeelt andra sätt än att ligga med er. Trust me on that one.

Vart är mina ärade diskussions kvinnor Kim & Jacque när jag behöver dem?
Tjejer, ellerhur håller ni med mig? Eller är jag somsagt undantaget som bekräftar regeln?

Nej. Inget drama gällande detta. I rest my case.
Fast det har varit en braa lugn Tisdagsmorgon...


Återkommer.


God morgon!