SJK

Hörde att mobilen vibrerade - igen. VEM skickar meddelanden så här tidigt på en Söndag? Slår upp ögonen. Klockan är 11:33 och det är Måndag, förmiddag. Kände någonting som jag sällan, SÄLLAN känner. Jag kände mig inte på bra humör. Alls. Inte en gnutta. Läste mina meddelanden, och även om de ville mig väl och var gulliga ord så blev jag konstigt nog bara mer irriterad. Antagligen för att jag skulle vilja skriva lika fint tillbaka men känner att mitt hjärta är svart idag och min själ är inmurad bakom grå betong.

Stirrade upp i taket och funderade på detdär med att Vakna på fel sida. Mina föräldrar sa alltid att min bror gjorde det, och jag kunde inte förstå varför han alltid vaknade på den sidan och jag på den andra sidan. Ja, nu vet jag ju att det inte handlar om att vakna på fel sida i praktiken. Men idag, så gjorde jag det. Once in a lifetime typ.
Jag har ju ett morgonhumör som alltid stuckit i folks ögon, och har fått trycka mig längst väggarna när jag träffat min tvillingbror i köket på mornarna. Känner dock, att jag kanske är berättigad detta. Jag kanske kan få vakna på fel sida någon dag och bara vara bitter. Jag har ju aldrig förstått varför folk går runt o är sura o säger att de är på dåligt humör. Ja men gör någonting åt det då? Sluta bara. Le istället. Och det tycker jag fortfarande. Folk ser det som en chans att slippa vara trevliga, slippa uppföra sig och ge korta svar. De känner sig lite bättre om sig själva när de kan snäsa åt någon och skylla på dåligt humör. Sådantdär tål jag fortfarande inte. Man skall inte få komma undan pga dåligt humör 4 ggn i veckan. Då får man bara skärpa sig och svälja det.

Telefonen vibrerar IGEN och jag gör något ljud som ett tecken till min mobil, att inte vibrera mer för jag är jävligt irriterad och trött på det. Läser meddelandet och känner mig inte alls irriterad. Det står nämligen att Calle kommer skjuta sig i huvudet nu och att han ber om ursäkt för att vi inte kan prata ikväll då. Jaha. Kanske har han också en dålig dag. Han ringer upp strax därefter. Han kommer inte skjuta sig i huvudet, men han skall till arbetsförmedlingen så det är i princip samma sak tycker han, bara att det är en utdragen död.

Medans vi snackar så tar jag på mig och går ut och går. Går till Myrorna för att kolla en lampa som morsan ville ha därifrån och går runt i Haga och en sväng i slottsskogen. När jag kommer hem så tänkte jag det skulle vara lugnt. Att skratta åt någon som är mer bakom flötet än sig själv och att gå en promenad på 1h känns som den rätta medicinen mot en dålig dag. Men nixpix. Nu sitter jag här och känner att jag vill stänga in mig i en glaskula med mitt kaffe. Skit också. Och är tvungen att kolla klart på Sons Of Anarchy för Calle sa massa saker som händer men han tvistade om det så jag inte vet om det är sanning eller inte. Lika bra kanske. För jag reser mig nog inte ur denna sängen idag.

Jävla crap också. Hormoner is a bad thing.