SJK

Min väninna ringde förut och vi pratade om livet, om relationer och om vädret. Helt sjukt att man på allvar snackar om vädret och finner det intressant, inte bara kallprat liksom.
Hon sa också att hon tycker jag borde umgås med mina vänner. Jag umgås med mina vänner sa jag.
Hon menade då givetvis inte de jag alltid umgås med utan de andra vännerna. De vännerna som jag aldrig någonsin umgås med längre för att jag alltid umgås med samma personer. Igår kände jag att jag ville tabort 90% av alla på Facebook. Och det, sa min väninna att det betyder att jag måste börja umgås med de andra igen. Att jag aldrig varit som dem som bara behöver 3 vänner, att jag alltid farit och flygit mellan städer för att träffa vänner och går ut med olika människor och alltid är upptagen.

Hon har så rätt. Jag måste börja umgås med fler folk. Det är inte hälsosamt att endast umgås med ett gäng helatiden när man har så många andra tillgångar. Jag vill inte längta efter folk som bor i samma stad som mig, jag vill ju såklart UMGÅS med dem! Att det skulle ta ett telefonsamtal från en klok vän för att förstå det.
Jag är ju såklart jättenöjd med mina vänner som jag umgås med nu, men det är som hon säger. Jag behöver annat tugg, andra åsikter, andra historier och framförallt andra hjärnor.

Man får ju inte glömma bort de som man bryr sig om för att man känner sig bekväm i en situation, det är ju rent ut sagt livsfarligt. Man vet ju aldrig vad som händer liksom.

Tack för ett behövligt wakeup call.