I de lugnaste vatten..


Som bäst är det när jag kan vara tyst i ett stökigt sällskap. Skönt att slippa roa och vet att de kan underhålla sig själva utan mina ord.
Välja tystnaden om man vill det, fast man är i ett myller av folk.

Jag tror de flesta känner mig såpass väl att de kan låta mig sväva bort i egna tankar några minuter, för att sedan återvända till nuet fullt återställd. En reboot av hjärnan. Nödvändigt och tacksamt.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0