Man vänjer sig aldrig


Fortfarande, efter 23 år så blir man så jävla ledsen när folk visar sig vara andra än de var ibörjan. Känslan av att bli sviken kommer aldrig bli gammal. Den är lika ny varjegång. Människor har alltid sagt att jag kommer bli burned eftersom jag är så godtrogen o blåögd. Och ja, naiv. Tror alltid att folk vill göra rätt, vill göra väl, vill vara snälla o inte skada någon. Och jag kommer alltid fortsätta tro det, för jag vinner så ofantligt mycket på den människosynen än vad jag hade gjort med en annan inställning. Men såklart att man får en kniv i ryggen ibland. Och det gör verkligen lika ont varenda gång.

Jävligt synd. Men det är väl så livet är antar jag. Tur som fan att det händer väldigt sällan iallafall. TUR att de flesta jag träffar aldrig skulle vilja skada mig. Åh, vänner. Tur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0