SJK

Börjar med de lama "Jag har gjort dethär o dethär sakerna" som man egentligen bara skriver för att skryta och för sin egen skull för att man skall kunna kolla tillbaka på sina inlägg o tänka "ÅÅÅH. Vad roooooligt jag hade det"

Så här kommer det. Såhär jävla kul har jag haft det:



Åkte till Madeira och gick på sommarfesten. Vilket kunde ha startat bättre då jag under de senaste åren har utvecklat en fruktansvärd flygskräck. Jag menar inte dendär, "Ooj oj vad det kittlade i magen nu när vi lyfte" känslan. Jag menar the real fucking deal. Alltså dricker så mycket jag kan innan vi åker, sitter o kollar efter skumma folk innan vi går på (har man dyra sneekers, jeans, tröjor etc och tex. en ipad med sig så är man godkänd som en ofarlig medpassagerare för mig. Känns liksom inte som om folk med Sevenjeans o Ipads kapar plan). Sedan kollar jag alltid på hur snygga flygvärdinnorna är. Är de snygga så känner jag mig lugnare. (Känns inte som om sjukt snygga flygvärdinnor dör så ofta) Sedan sitter jag från att vi börjar rulla och hyperventilerar - oftast med pannan tryckt mot sätet framför mig. Eller så sitter jag o försöker fokusera i en tidning och lura mig själv att jag sitter på ett tåg - SOM SKALL 10 TUSEN JÄVLA METER RAKT UPP I LUFTEN!!

Gah. Så, jag är jävligt, jävligt flygrädd nuförtiden. Vilket är verkligen olämpligt då jag de senaste 3 månaderna suttit på 10 st olika plan. Tio stycken landningar. På 3 månader. Yaao men ni fattar att jag känner att jag änna inte vill flyga mer detta årtiondet. Känns som om jag verkligen Push it.

Till saken: Jag var lite småfull när jag satte mig på planet. Sedan hävde jag i mig vin såfort säkerhetslamporna släckts. Satt med ena handen i Daniels hand, och andra i Dans hand. (Jävligt tålmodiga killar). Sedan så skämdes jag lite över den öppna baren (som jag infört) så killarna fick låtsas beställa in vin till sig själva - som sedan gick rakt ned i min strupe. Jag minns inte ens att vi bytte plan i Lisabon. Jag minns inte att vi inte fick vårt bagage, inte att vi åkt taxi, att jag flippat på Dan, Moses och Taxichaffisen, minns inte att vi hamnade på hotellet, inte att jag blev skjutsad till Mexicana. DÄR minns jag dock att jag träffade Oskar och att Christina hade klippt av sig håret.

Sedan vaknade jag på hotellet på lördagen. Letade efter mitt bagage, men hittade det inte. Springer ned till receptionen och frågar om de möjligtvis vet vart jag var igår, för jag måste ha lämnat mitt bagage där under natten. Receptionisten talade om för mig med väldigt lågt sänkta öonbryn att jag stod exakt där igår och sa att jag inte hade fått något bagage, fyllt i massa papper, fått några passerkort o ett övernattningskit. "OOOOH RIIIIGHT. Yes, I remember now" Pure jävla bullshit. Helt kolsvart var det.
How ever efter lite runtspringande på hotellet så klarade jag av att få med alla företagets anställda som bodde på hotellet in i en buss som tog oss till hamnen o vår katamarantur. Vilken var SÅ JÄVLA UNDERBAR.

Lite chill i katamarannäten, mingel med vännerna, gratis öl, sol, bad, vattenaktiviteter, lunch och delfintur så återvände vi till hotellet. Kvällen senare var underbar - såklart. The Vine är det finaste jag vet och det var väldigt, väldigt trevligt o vackert med fyrverkerier och middag och 18 flaskor champagne.

Söndagen hängde jag o brorsan mest på supermercado med varsitt huvud ner i en glassfrys. Sebban hittade något sätt att spärra min sida av skjutdörren så jag fick hänga kvar i glassboxen lite extra länge. Men det var jag bara tacksam för, eftersom det säkerligen var 40 grader på utsidan. Sen skrattade vi bara resten av dagen o på måndagen åkte jag hem till Luxembourg igen.

Helt fantastiskt Som alltid. Jag säger det igen. Kommer aldrig kunna visa nog med tacksamhet gentemot företaget jag jobbar för som flyger ner alla sina anställda vart de än befinner sig i världen till årets fest. Fint.