Bullemi-light
Nedan följer en konversation mellan mig o min vän Malin på Facebook nyss.
Vi lider onekligen av samma sjukdom.
Jag har med åren insett mina problem. Jag är ju inte dum. Jag är mycket väl medveten om vad detta grundar sig i. Det är en sjukdom. Den kallas Bullemi-light och gör att man äter allt man kommer över - men glömmer sedan att spy. På något sätt var det lättare att leva med min situation när den fick ett namn.
Det komiska är verkligen som jag nämner ovan i bild att man står o stirrar sig blind på dessa "kurvor" som tillkommit helt obefogat och frågar verkligen sig själv "Hur i helvete detta kan ha gått till? Jag äter ju inte SÅ onyttigt ändå?" Även om man står där med mordvapnet i handen ( i detta fall, vingummipåsen) så ignorerar man faktumet att de ens har någonting med saken att göra. "Jag måste ha något fel på sköldkörteln, jag måste ha en ickeexisterande förbränning, jag måste ha..." Och så lägger man sig ner för att kolla upp på internet vad man gör åt saken, fortfarande ätandes vingummina och tänker såfort det står någonting om att man måste tänka på kosten "Detdär gäller inte mig. Detdär gäller bara de som inte har någon ryggrad o käkar mer än de förbränner."
Men ja, det är en sjukdom. Ingenting man kan göra åt.
