SJK

 

Ibland känns det som om någon filmar en. Inte på något obehagligt sätt alltså.

Typ som igår. När jag skall tömma plåten som står i frysen på vatten eftersom jag fortfarande frostar av den. Och jag tippar hela plåten över golvet. När jag precis torkat upp detta och har gjort klart kaffet (snabbkaffe så vet inte om man kan kalla det gjort..) så går jag rakt in i dörrkarmen och kaffet skvätter ut på vardagsrumsgolvet.

Och sedan när jag äntligen är utanför dörren påväg till jobbet så kliver jag på en kackerlacka. Ljudet har satt sig i ryggraden, hörselgångarna, hjärnan, nervsystemet och på alla andra ställen där man inte vill ha detdär ljudet.

 

Jag menar...vi snackar inom en timmes tid nu.

 

Helt seriöst. Hur liksom?