SJK

 

 

Ja men precis. Sex.

 

Jag har funderat en period på en sak som min otroligt kloka väninna Lina sa till mig för ett tag sedan.Något i stil med: Det är inte förrän man blir fysiska som man blir sårbar. Och hon ha så rätt. Jag har nämligen tänkt att det liksom inte spelar någon roll om man legat eller inte. Men om en man som jag tycker om sårar mig så är det ju jättehemskt och jag kommer såklart bli ledsen, men om en man som jag tycker om som jag har legat med sårar mig så kommer det ju bli en miljon gånger värre heartache. Jag har ändå någonstanis sett en relation som inte innehåller sex som en kanske bättre relation. Mer äkta relation där man inte blandar in fysiska behov i vänskapen. Nu vet jag inte. Jag kan tänka mig att en relation där man faktiskt ligger kan vara en bättre relation ändå, för då har man ju ingenting som sätter stopp för vad man känner, tycker eller tänker. Oh, kan bli knäpp när jag börjar tänka på sådanthär. Jämför typ alla relationer man haft med män genom alla år och funderar. Tänker tillbaka. Vilket sällan slutar i succé för min del.

 

Men jo. Man blir mer sårbar när man legat med någon. Absolut. Men det är ju positivt och vackert. Om det är med en person som man älskar. En vän liksom. Kan inte riktigt bestämma mig om det är mina hormoner som är helt loco eller om detta är någonting som jag faktiskt kommer kunna försvara även imorgon. Antagligen så kommer jag väl kunna det då jag är totalt nykter och det finns ingenting annat som gör att jag skulle kunna tänka såhär mer än.. just hormonerna då.

 

Just det. Ajaj.