SJK

 

Ibland så anar jag att det vilar ett uns förbannelse över mig. Well, sätt inte på er läsglasögonen än, för detta är inte något häpnadsväckande. Bara en lätt förbannelse som gör att typ allt jag rör vid går sönder, att jag trillar, låser in mig i random rum, gör bort mig något hejdlöst eller helt enkelt slår sönder mig. Jaja ni tror alla att ni är likadana som jag, men nej. Jag tvivlar på det alltså.

 

Jag lyckades idag med att slå i pannan i samma skåpslucka under 1 minut. (Meeen, stäng den första gången dååå) JO, men inte fan tror jag att jag skall göra det igen när jag precis gjort det. Och här om dagen så hade jag ju barbariska skoskav. Alltså nu snackar vi skoskavs size som kan ses från månen.

 

Dessa höll - mot alla medicinska odds på att läka, jag ligger i soffan, slänger mig upp och på något sätt så hamnar foten typ bak och fram, alltså vinklad mot soffan istället för från och jag drar i hälen i soffbordet. Kväver ett skrik och faller ned i soffan igen. Hämtar mig och kollar på såret som jag spräckt och det rinner blod ifrån det. Inser att jag snabbt måste åtgärda detta och slänger mig ur soffan på ett identiskt sätt som jag gjorde innan och slår i hälen IGEN i bordet. Eftersom jag lade alla mina krafter på att kväva det första skriket så kan jag inte hålla emot och ger utlopp för denna omätbara smärta (heltklart 9 av 10 på föda barn skalan) och slänger mig ned på knä som om jag skulle avrättas i någon romersk film som utspelas på 400-talet. Och det skriket kan jag garantera också nådde månen.

 

Nu i efterhand så kan jag ju tycka att det var ett lite väl dramatiskt agerande men jag visste seriöst inte om jag ens hade någon häl kvar. Jag kanske lämpligt nog skulle bli tvingad att döpa om mig till Akilles liksom.

 

Då kommer skrattet. Inte från mig, inte från grannen utan från datorn. Jajamen. Jag skypade ju med min kära vän under tiden denna häla-slakt pågick men hade förtängt detta. Och jag förstår henne. Jag hade också skrattat. Men med så stora skoskav så är livet fan inte lätt att skratta åt.

 

Alltid kul att kunna underhålla på avstånd liksom. Hur smärtsamt det än må vara.