SJK

 

Det finns seriöst inte mycket som gör mig så upprörd som tex. Aftonbladet.

Sveriges största tidning och det som skrivs om är Let's Dance, Bonde söker fru eller någonting annat så jävla hopplöst pinsamt som journalist att skriva om. Journalist är världens viktigaste jobb. Att kunna dela information om vad som sker ute i världen med oss som inte har möjligheter att se och höra med våra egna ögon och öron.

Att ingen vet om vad som sker i Kongo. Att byar bränns ned, människor blir slaktade med machetes,kvinnor blir våldtagna. Människor flyr till fots under nätterna och gömmer sig under dagen. De går i flera veckor med sina barn i famnen och de dör en efter en längst vägen.

 

Skulle jag ta upp detta med någon av mina vänner så hade de absolut brytt sig, blivit förbryllade, svurit. Men det är ju ingen som vet. Och vem kan klandra dem när vår media endast består av total jävla meningslös information.

Jag bad min vän förra veckan att sluta läsa aftonbladet, bad henne läsa någonting nyttigt istället. Såklart hon håller med mig, och självklart så delar hon mina åsikter, men det är ju som hon säger. "Ibland orkar man inte, man vill bara ha hjärndöd skit att läsa. Om kändisar och annat" Och ja, det är ju sant. Och man måste ju få välja vad man vill läsa, vad man vill engagera sig i, ta in. Men om Sveriges journalister gjorde sitt jobb och inte alla blev nöjesreportrar så kanske läget i världen hade blivit lite bättre. Hjälporganisationer lägger inte pengar på reklam och marknadsförning för de pengarna måste gå direkt till människor i nöd. Vi alla vet ju om att det är så, så varför kan inte någon slänga upp ett repotage om krisen i Sierra Leone, Kongo, Sudan, Syrien eller något annat katastrofdrabbat land istället för att skriva om någon Big Brother deltagare. "Men folk vill inte läsa sådant" Alltså. JO. Människor vill veta hur det ligger till, och även om de inte vill så måste MÅSTE journalister i I-länder som Sverige ta sitt humana ansvar och upplysa. Säg hur man skänker pengar, vart de går, visa, berätta.

 

Detta är någonting jag har stört mig på under större delen av mitt vuxna liv och jag vet inte hur jag skall göra för att det skall bli uppmärksammat. Journalister sitter ju på den största makten i samhället. Om de har frihet att skriva vad de vill (vilket jag vet att alla absolut inte har) så måste de skriva om sådant som gör att vi okunniga blir upplysta om hur vi gör för att hjälpa. Organisationer måste få mer plats i media. Det är fint med en dag om året när TV4 har en gala där man kan skänka pengar, men det behövs mer. Kanske utan att bjuda in Sveriges kändiselit och bjuda dessa påmiddag och hotell också.

 

Igår stod jag o min bror på en sportaffär och när vi skulle betala så sträckte han fram ett paket till tjejen i kassan."Jag tar dessa också." Jag frågade vad det var, och han svarade "skosnören". Jag frågade varför han skulle köpa skosnören bara sådär,om han behövde det. Han sa då "Nej, jag behöver inga skosnören men de pengarna som jag betalar för dem behövs" På paketet så var skosnörena formade till afrika. Lace up Africa. Pengarna för skosnörena gick oavkortat från Nike till att utrota Aids i Afrika.  Inte en endaste fundering fanns hos honom gällande skosnörena. Jag blev inte förvånad, för han är en sådan stor människa. Men jag tänkte på det. Så himla lätt. Inga pengar för oss, men de räddar liv som vi inte ser.

 

I denna värld där TV program prioriteras framför information om våra medmänniskors välmående så måste man fan go on your own. Ta reda på informationen själv och sedan göra någonting åt det. Synd dock. För alla vill ju hjälpa, men alla har inte tid eller engagemang. Fanns informationen dagligen framför oss om hur vi gör så hade fler hjälpt. För vi vill ju alla att vår värld skall må bra, och det sker inte utan vår hjälp.