SJK

 

 

4 år på dagen idag, 4 år sedan jag för första gången steg in på kontoret i Portugal och träffade mina kollegor. Är inte många kvar av dem. Under 10 st. Haft ca 200 kollegor på 4 år. In good and in bad. Träffat de mest fantastiska utav människor, men också de största knäppgökarna man kan tänka sig. En blandning som jag tror varit lärorik.

Såklart så har ju 95% av alla varit fantstiska som tur är. Fast det är ju vad människor brukar vara rent generellt så det är väl inte så konstigt.

 

Igår tänkte jag på att det idag skulle vara 4 år och jag tänkte:  VAFAN. Jag som säger att jag inte är en rökare. Jag som säger "Men jag röker inte i Sverige ändå..." Well. Vad spelar det för roll när jag mer eller mindre har spenderat de 4 senaste åren i Portugal? Här röker jag ju. Okej, jag skyller på att det inte finns snus att tillgå lika lätt här. För jag snusar hellre än röker - alla dagar i veckan. Så jag slutar. Lägger ner på dirren. Jag vet att det låter sjukt, men jag har verkligen inga problem att lägga av när jag verkligen tänkt lägga av. Det är inte för mig en svår sak. Jag får inte sug efter någonting när jag bestämt mig. Och det kanske är en oerhörd sällsynt gåva tycker ni. Jag tror dock att alla har det i sig. Det handlar bara om man verkligen vill eller inte.

 

Så jag slutade igår. Alltså, jag är ju inte en av dem som vill sluta, för jag tycker det är soft att röka här. Vädret tillåter alltid en cigg och man sitter ju ändå alltid ute på någon servering o tjötar o tar en cigg. Så, feströka. Absolut att jag kommer fortsätta med det. Det är ju det bästa som finns. Dricka mycket mycket vin o kedjeröka med vackert sällskap.

 

Well. That's it.

 

För 4 år sedan hade jag precis tagit studenten, och hade precis varit på en Iron Maiden Konsert med min kille, men spenderade hela kvällen med Alexander Hysén istället. Idag läser jag en bok, dricker Colalight, funderar på livet och skriver detta. Undrar vart jag är och vad jag gör om 4 år från idag...