Praktikanten

Igår steg jag upp halv 5, likaså idag. Sådär kul att stå på Frölunda torg innan klockan slått halv sex. Jag skulle nämligen testa att vara på golvet i butiken. Ja, det är ju inte en liten ICA Närbutik, utan detta är ICA Maxi, med 160 anställda. Japp, 160 stycken. Och byggnaden är - enorm. Att ta sig från ena till andra sidan tar inte timmar, men det tar allt sin lilla tid.
Idag när jag kom hem efter jobbet så hade jag så ont i fötterna att jag inte kunde tänka på någonting annat. När skorna togs av så var fötterna svullnare än min farmors fötter  - and belive me, dem är svullna.


Igår så blev jag placerad med en grupp på 3 personer som skulle göra samma saker som jag. Dessa 3 personer består av: En man, en kvinna och en assistent.
Personerna i fråga har då ett handikapp, ett förståndshandikapp. Det är två otroligt fina och underbara människor, som går runt på ICA och praktiserar. De är otroligt roliga och snälla. De har båda varsinn skjorta som de går runt med där det står "Jag praktiserar för att lära mig allt om ICA Maxi" det är alltså exakt likadana skjortor som vi har, fast vi inte har den texten bak på.

Igår så blev jag då flyttad till olika ställen i butiken för att fixa varor. Praktikgruppen blev flyttad till exakt likadana ställen. Jag tänkte inte på det i början, men efter ett par flyttar senare lade jag märke till att av alla anställda så är det bara jag som är med denna gruppen. Jag försökte tänka på att det kanske bara var en slump eller att jag överanalyserar detta. Vid lunch så var jag ganska nervös då det fortfarande inte var någon annan som var i vår grupp. Jag springer upp till omklädningsrummet och in på toaletten för att kolla på min skjorta.
Jag andas ut. På min rygg står det inte att jag Praktiserar på ICA Maxi.
Efter lunch så var jag nöjd över att praktikanterna inte längre var på samma ställe som mig längre. Jaha, det var alltså bara slumpen. Men icke - Det visade sig att dem hade fått gå för dagen. Vilket nästan stärkte mitt resonemang om att de faktiskt satt oss ihop just för att dem tror att jag också är förståndshandikappad.


Har funderat på detta sedan igår, och visst kan nog folk tro att det är någonting som inte står rätt till i mitt huvud. Men sålänge jag kommer undan Praktikant skjortan så är jag nöjd för stunden. Dock så kanske man skulle fixa till sig en sådan, känns liksom som om man kommer undan med en del saker då, plus att alla verkligen är superduper snälla mot praktikanterna. Skall med säkerhet spåna vidare på denna idé.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0