SJK

Igår var en fantastisk kväll och avrundning på livet generellt. Aaa, ett tag framöver iallafall. Vi har det senaste varit ute 3 dagar i veckan och jag känner nu att detta inte är ett hållbart koncept. På dagen hängde jag på stan o lunchade,  på eftermiddagen lekte jag med mina kusiner och drack vin med min moster, och senare på kvällen och natten så käkade jag o mina vänner tapas och gick ut.

Riktigt bra med andra ord.

Önskar att jag kunde lägga upp ett voicemail som Calle spelade in 04:50 i fredagsnatt, och sedan det andra 06:31. Det är lätt tidernas mest ångestfyllda voicemail. Jag skrattade så jag grät när jag vandrade upp längst Kungsgatan o lyssnade på detta underverk ! Under det första meddelandet får man höra 6 min klagan, skrik, förtvivlan och svordomar. Sedan frågar han mig artigt (mitt telesvar) om jag haft en bra kväll och att han antar jag haft det, sedan kommer ångesten igen över honom, man hör att han går in i fel port, han skrattar och sedan säger han att jag suger som inte svarar i telefonen trots vår deal (?). Sedan säger han att han älskar mig. En och en halv timme ringer han igen, med precis lika mycket ångest o drar hela klagovisan once again, fast snabbare.

Detta är antagligen första gången jag klickat någon 6 ggn på rad vid 5-tiden på morgonen. Jag har aldrig hjärta till det, men jag anade vad Calle skulle slänga ur sig. Men nu skall jag LÄTT börja klicka folk hejvilt så dem kan spela in lite fler hysteriska meddelanden. Åh Calle, du är bäst.