SJK

Igår så inträffade det ett litet missförstånd...

Jag är på jobbet och min kollega går förbi. Jag hojtar "HALLÅ, HOW'S THE LÄG?" Som då, om man bortser från detdär gettho-slang språket som jag lade till med då betyder Hur är läget.
Min kollega stannar till och ser lite besvärad ut och svarar: Eh.. jo, det är väl som det alltid varit.. Sedan ler hon lite snett och fortsätter framåt. Jag hajjade inte riktigt varför hon reagerade så som hon gjorde, förrän efter att mina andra kollegor som står bredvid mig säger "Men Sara... detdär var väl inte så snällt sagt?" Sen börjar dem tok-skratta. Jag förstår ingenting. Varför var det inte snällt att fråga hur läget var?

Sakta går det upp för mig att min kollega måste ha trott att jag skrek "HOW'S THE LEG?" Ingen fara kan man ju tycka då. Mmm om det nu vore så enkelt. Personen som precis trodde jag skrek ut "How's the Leg?" har ett defekt ben, och HALTAR därför, då ena benet är lite dysfunktionellt.

När jag insåg detta så kopplade jag snabbt samman hennes reaktion med mitt utlåtande. Herrejävlarvadpinsamt.
Just då så var jag ganska nära på att gå från jobbet och aldrig återvända. Vad skulle jag gjort liksom? Skulle jag springa efter henne och säga: Jag menade inte leg, jag menade Läg! Det känns ju ännu mer pinsamt för henne.

Urk. Varför varför varför?!

Wellwell. Hon kanske tyckte det var snällt av mig att fråga och idag kommer tycka att jag är en riktigt go tjej som frågar hur det går med hennes defekter? Eller så kanske hon inte tänker med på det. Faaan. Hon som är en sådan jäkla snäll dam också. Oh Crap.