SJK

Jag trodde inte jag skulle säga detta, men jag tror att det hade vart rätt skönt med en Pojkvän. Ja, helt seriöst nu. Detta skriver jag inte för att driva med någon, eller provisera någon eller något par. Jag är helt ärlig. En pojkvän.

Eller aa, inte en pojkvän. Men typ någon som man kan ligga i soffan med medans det regnar, någon som man kan gå på stan med, som man känner väl. Någon som man myser med o har det hur fint som helst med, och som man kan ligga med när lusten faller sig på. Jag vill inte bli tillsammans med någon, absolut inte. Jag vill kunna sticka iväg om jag har lust för det, göra vad jag vill, men jaa.. någon liksom. En man. Nu har jag ju typ denna drömreationen fast med Pernilla. Tja, vi ligger ju inte, men hon är mitt absoluta substitut när det gäller pojkvän. Tur att jag har henne.

Det roliga är att jag har vart här så kort tid i Sverige men känner det redan nu. Det gjorde jag inte på Madeira, jag kände aldrig att jag ville ha någon. Men här, ja.. sverige gör mig galen. Det är så fint, o mysigt o vackert o det finns så otroligt mycket fina killar. Så nu är frågan. Skall man skaffa sig en pojkvän-light, eller skall man vänta ut stormen? Det mest komiska är att idag så kände jag så, o helt plötsligt säger Pernilla att hon funderade på det med en kille, och sedan talar jag med Mia, och hon säger exakt samma sak. Det är så komiskt. För ingen av oss 3 är sådana, ingen som någonsin strävat efter ett förhållande, alla är nöjda o står på egna ben o vill vara fria. Men idag så sa vi det alla tre. Varför ? Ligger det i luften kanske? Det är vår, knopparna på träden blommar o allt är så fantastiskt. Är det därför man känner så? Hum.. blir nästan lite orolig nu när jag ser det svart på vitt. Hoppas detta bara är hormonerna o suget efter vettiga Svenska killar. Men fan.. det hade vart jävligt mysigt. Eller? Hinner nog ändra mig till nästa blogginlägg. Brukar ju vara så.