Chick-flick weekend


I fredags så satt jag och Sandra på Cappucino och tog en öl i sommarsolen efter en liten shoppingrunda. Efter det så åkte jag hem till Katta och hade en fantastiskt fin middag med henne, Josse och Kattas väninna Anna. Drack vin och snackade sex och relationer, i precis sådandär chick-flick anda med en kanna vin på bordet som helatiden blev påfylld. Satt i köket och delade tips om hur man bäst förbereder sig inför ett One night stand, hur man gör denna hemska situation till det bästa och smidigaste samt vad man skall tänka på för att inte bli förnedrad när man går the long walk of shame hem dagen därpå. I tipsen ingick; Resetandborste som man har i väskan, en strandklänning som är lätt att ha i väskan och tar ingen plats, som man bara drar på sig dagen efter och ser somrig ut (förutsatt att det är sommar och att klimatet tillåter det) samt solglasögon. Om man tänker steget längre, så kan man välja att ta på sig byxor att gå ut i, för då ser det genast inte längre ut som om man haft borta match om man strosar hem i ett par Jeans kl 7 på morgonen (dont you ever underestimate the power of denial).

Lördag och det vankas fest. Hamnar på Styrbord barbord med Josse, katta, josses brorsa o hans polare. Sitter och dricker champagne hela natten tills tre och killarna beställer en Hummerlimousine. När klockan blir senare, så ringer jag min säkra kontakt som gör att vi kommer in överallt och hamnar på Peacock tills klockan är 5 och vi drar hem i en taxi. Då är det ljust och man blir på något sätt lurad av det, och tror att det är mitt på dagen och jag ville nästan inte gå hem, för det kändes så fel liksom. Hemgång skedde iallafall och idag har jag, Josse och Katta legat i sängen och i soffan och åmat oss av ångest. Dock så vann Katta då hon drog hem någon snubbe igår som hon inte vet vad han hette, eller hur dem träffades på natten. Hon har legat och pipit hela dagen över detta, och jag och Josse har försökt pushat henne ur ångesten och poängterat att hon faktiskt fick ligga. Runt 19 tiden så hade det mesta släppt.


Moi, Josse och Katta.

Mia kom och hämtade mig i stan och körde mig till Kungshamn, tack gode gud. Så nu är jag hemma i tryggt förvar hos mamii igen, där jag kan vånda mig i allt ostyr som kommer över mig, och andas ut. Jag får alltid mamma längtan efter att jag druckit. När jag bodde i Portugal så var hon den första jag ringde på morgonen, innan jag ens vänt mig om i sängen och gråtit och gnällt över all ångest. Hon lyssnar alltid och säger att ångest är ett tecken på att du vet att du gjort fel, det är bra att ha ångest.


Det borde alla tänka på faktiskt, även om det man gjort eller sagt inte kan bli ogjort men även här - Dont you ever underestimate the power of denial.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0