Damn you love


Nyss kollat klart på filmen och det var en del scener som krossade mitt hjärta. Tänk att vara tillsammans med någon, att älska någon så otroligt mycket, och att man sedan förlorar den personen. I en olycka, i en sjukdom eller hur som helst. Men att förlora den personen. Att vilja spendera resten av sitt liv med en annan människa och att denna sedan försvinner. Det kan inte finnas mycket som är värre.

Började fundera på min farmor och farfar, mormor och morfar. Tänk att man levt ihop så himla länge, och att sedan efter ca 60 års äktenskap så dör någon av dem. Man blir ensam kvar i livet, livet som man alltid delat med den andra personen. Jag vill inte bli gammal när jag tänker på sådant, jag vill inte ens skaffa ett förhållande. Jag tror inte jag hade klarat av det. Jag hade nog inte klarat av att bli lämnad i ett gemensamt liv som man byggt upp med någon annan. Men, såklart så är det ju fint också. Man har ju faktiskt fått spendera just dessa 60 år med någon som man älskar, någon som man valt och någon som gjort en lycklig. Det är ju fantastiskt. Men ändå..

Jag och Josse har nu suttit och talat om kärlek - i vanlig ordning. Det är ett hett ämne för tillfället och kommer alltid upp, nykter som onykter. Vi är somsagt inne i en sådan period nu. Tänker på ex, på framtida män och på de man hade som man förlorade. Sorgligt ändå. Men lärorikt. Vi talar om att spendera livet med en person. Hela livet. Att bygga upp ett gemensamt liv, att skaffa barn som liknar båda föräldrarna, att uppfostra dem, att gå igenom svåra tider men också att sitta i trädgården och äta grillat med familjen, att åka till Cypern med sin pojkvän och att ha varandra, och inte tveka på det. Att veta att man vill vara med denna personen för resten av livet. Det är en stor sak, en viktig sak.

Jag är redan - kostigt kan ni kanske tycka - men säker på vem jag vill spendera mitt liv med. Säker på vem jag vill ha, vem jag vill dela säng med, lyssna på, prata med, gråta ut hos och skratta med resten av mitt liv. Jag är säker, men det är inte alltid så enkelt. Jag är rätt säker iallafall. Det är så svårt, det är så mycket komplicationer, det är så mycket heartache, och jag vill inte få mitt hjärta krossat, jag vill ha det helt, och att inte ge det en chans med personen jag vill ha, det kanske är den enda lösningen för att ha det helt.

Damn you love.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0