The Ocean, the calm.


Imorse var jag som tidigare nämnt med Jessicas hund Enja (Enya?) och Mia. Det gick sådär. För att ens få valpen att gå framåt så var Maria tvungen att ha den i koppel och gå bakom den samtidigt som jag gick baklänges framför den med ett rep som den fick bita på ibland. Maria och jag lovade varandra att aldrig skaffa en hund.

Efter ca 2h promenad - en timme med hunden, och en timme utan så var vi klara. Helt slut var vi då det var närmare 28 grader kl 9 imorse. Erik ringde och frågade om vi skulle ta båten idag. Jag som längtat så mycket efter att få åka ut på havet var snabbt nere i sjöboden. Vi tog med kräftor och åkte ut till Vallevik och satte oss på klipporna precis vid havet. Avnjöt kräftorna och tittade ut över det öppna havet.

Att åka båt snabbt på havet är verkligen någonting som är min favoritsyssla här i världen. Den frihetskänslan kan sällan mätas mot någonting annat. Om man vill, så kan man sticka till andra sidan jorden med båten, utan att bli stoppade. Det finns liksom inga hinder. Det är så fantastiskt skönt. När vi väl var ute på sjön så kändes det som om vinden blåste ut alla tankar ur huvudet på mig. Äntligen. Och att sedan sitta på de varma klipporna, doppa fötterna i havet och äta kräftor, gjorde inte saken värre. Vi avrundade sedan med en Kaffe på Coffee Room på Smögen och det var en helt fantastisk dag. Känns verkligen mycket, mycket bättre.






Pratade med Linus innan jag stack ut på sjön, och jag kände att någon var lite missnöjd över att få sitta under lysrören på ett varmt kontor istället för att åka ut på öppet vatten. Inte en droppe alkohol har nuddat mina läppar sedan jag kom till Kungshamn, och efter tårar, familj, rehab och ren luft så känns det som om jag kanske börjar bli människa igen. Snart iallafall.

Jag behöver verkligen havet nära mig för att må bra. Kommer ändå från Kusten och jag är uppväxt med havet utanför dörren, att kunna ta båten, att gå några minuter och bada i havet, att fiska, meta krabbor och gå på bryggorna med havet under sig. Tror det var mycket därför jag trivdes så bra på Madeira också, havet var överallt. Havet är livsfrihet och tankefrihet. Tänker aldrig flytta någonstans där jag inte har nära till havet, och då gills verkligen inte en sketen insjö någonstans.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0