SJK

Mamma kom precis med en liten sten till mig. Jättelen. Drog den mot min kind och jag tittade på den.

-Titta Älskling. Fin va?
- Eh, ja den var fin mamma.
- Vill du ha den?
- ...............................

Grejen är att detta är inte ovanligt. VAD skall jag med en sten till? Jag gillar att plocka stenar på stränderna i utlandet och vi har alltid tagit med oss stenar när vi rest, men.. vad gör man med dem?
Jag brukar alltid säga ja, och titta fashinerat på det som hon ger mig. Men då jag inte är helt hundra pigg nu, så sa jag:

-Näe mamma... jag tror inte det. Jag kommer nog tappa bort den, och den är ju så fin, så du borde behålla den. Lägg den i uterummet med de andra stenarna.

Seriöst. När är man gammal nog att sluta säga vita lögner till sina föräldrar? Eller man kanske aldrig växer ifrån det.

Uppmaning till mina framtida ungar: Ta emot allt jag ger er, le och tacka så jag tror ni uppskattar det. Även om det är stenar eller någonting annat.

Uppmaning # 2: Sluta läs min gamla blogg, och jag ger er utegångsförbud om ni läst alla andra inlägg innan också. Vi kan prata om detta när ni blir äldre.

Mental note till mig själv: Lär inte dina barn läsa innan de är 30 år.