SJK

Ibland känns det som om jag trampat i ett tuggummi som sitter under skon och förhindrar mig att kunna ta ett till steg i livet. Det sitter så hårt att jag inte kommer någonstans. Det känns lite som om man är fast, men det är egentligen mitt eget val. Jag vill ju gå vidare genom livets paradgator men det går liksom inte. Stuck.

Kanske är det enda alternativet som återstår att ta av sig skon, och gå barfota en bit?