Ekorren på planen
Någonting jag kommit underfund med att jag är dålig på är att vistas på stora parkeringsplatser. Jag känner mig som en ekorre på en fotbollsplan där en match är pågående. Helt jävla förvirrad vill säga.
Varjedag när jag skall ut eller in i köpcentrumet som min arbetsplats ligger i så måste jag gå över denna enorma parkeringsplats och det slutar oftast med att jag står mittemot en bil och stirrar föraren i ögonen och sedan går sidledes därifrån för att jag har kommit på att jag har bäst översikt om jag går sidledes och har god tro till att bilarna bakom mig hanterar parkeringsplatser bättre än jag gör och kommer därför inte köra på mig.
Jag är som en kines när det gäller bilar. Man stirrar på en och går omedvetet mit den. Sedan kommer en annan bil och jag byter fokus och ser den som ett större hot, och går - rakt emot den istället vilket utgör en hel del förvirring på parkeringsplatsen. Precis som det gör för en stackars ekorre på en fotbollsplan med massa människor som springer runt. Man vet liksom inte vart man skall fly, för det är alltid någon eller något på väg mot en.
När man ser en ekorre på en fotbollsplan, eller en duva i ett köpcentrum så tänker man alltid. Men VAD gör du hääär? Sen svär man onom sig för man tycker det är obehagligt eftersom man inte vet om duvan kommer flyga mot dig eller stå still o picka på tuggummit. Man blir liksom irriterad för att duvan inte har sådana sociala skills att den inte förstår att den inte passar på MQ.
Precis så anar jag att bilförarna på parkeringarna tänker om mig varje dag.
