SJK

Här om dagen ringde min kompis hem till mig och pappa svarade. När min vän frågade om jag var där så skämtade han och sa: Nej, hon står ute i ösregnet här på utsidan. Då svarar min vän: Ahaaa, har hon ångest..
Jag satt o läste en bok bredvid pappa. Känns som om all min ångest har satt en vana i mina vänner.

Nu har jag ångest - igen. Dock inte för någonting som jag själv gjort denna gången. Utan för att SAAB Crashar.
Jag har sådan sjuk ångest över detta. Tänker på det helatiden. Det är så himla sorgligt tycker jag. SYND som fan tycker jag till och med. Vet inte varför, men en del av mig sörjer över detta. Så många som blivit drabbade, och liksom SAAB går i konkurs, ONOFF går i konkurs. Tänkte förut på om andra företag går i konkurs typ ICA, COOP, Espressohouse, Panduro (well.. kanske inte är världens ände om Esspressohouse o Panduro kursar men anyway). Såg Sverige framför mig med solblekta skyltar som hänger överallt. Här fanns Systembolaget, där man kunde köpa alkohol. R.I.P Systembolaget. Skrämmande tanke - ja, inte endast det med systembolaget men om saker crashar. Jag har noll koll på världsekonomin, så jag vet inte vad som kan hända, inte alls. Dock så kan man ju fundera ibland. SAAB går sämre och ordförande Hans Hugenholtz på SAAB får sin lön höjd med 633%. Sexhundratrettiotreprocent.

Hur sjukt är inte det på en skala från 0 till 633? Det är typ 633% sjukt. Då kan man ju fundera på vad som var prio 1 för denne herre som 5 dubblade sitt arvode. Räckte inte 147.150 kr? Kände han att han skulle behöva 931.500 kr istället när företaget var på stadig väg ner? Hur som haver, har fortfarande ångest för SAAB och för ONOFF.

Min vän Erik har en ångestlista på kylskåpet hemma hos sig. Där står det typ; "Studiebidrag, Kalorier i Öl, Trasig lampa i hallen som resulterar i snubbling vid alkoholintag - måste fixas, Skuld 900:- Morsan" 
Jag har nu spottat ur mig min egen Ångestlista här nedan.

Ångestlista för tillfället:



1. Svälten i Afrika efter torkan.

2. Inbördeskriget i Somalia.

3. Förstörelsen av vår jord. Skövlingar av skogar, dumpning av avfall i sjöar, oljeläckor i korallrev, avgaser och allt annat som gör att vår natur sakta men säkert slutar fungera.

4. Invandrarpolitiken i Sverige. Man måste göra någonting åt människorna som man släpper in, måste ta hand om dem. Annars blir det bara förskräckligt dåligt. För alla.

5. Wallstreets kontroll över världen som människor inte har någon insikt i.

6. Att George W Bush satt som president i alla de åren och startade ett krig på någonting som inte ens var sant. Det fanns inga massförstörelsevapen, men 4469 amerikanska kvinnor och män dog i kriget.

7. Heroin - alltid ångest för Heroin. Finns inte mycket som skrämmer mig så mycket. Tänk att människor brukar detta, och nästan utan undantag förstör sina liv som annars kunde vara så vackra.

8. Att Michael Moore dör. Händer det, så vet jag inte om mänskligheten kommer kunna hålla sina ögon öppna på egen hand.

9. SAABS konkurs.

10. ONOFF's konkurs.

11. Att Kronprinsessan Victoria skall få missfall. Vilken jäkla press det redan är på henne, det kommer inte bli bra när hela världen är involverad i en bebis som ligger i hennes mage. Ångest.

12. Håravfall. Har sett otroliga mängder av tunnhåriga kvinnor det senaste. Är livrädd att bli en av dem inom en snar framtid. Vet liksom inte hur man döljer det. (Sett otaliga mängder av dåliga peruker också för den delen. Nono aint working)

13. Att skaffa en Iphone för att sedan ha ångest för att jag inte har den nyaste som sedan kommer ut, och den nyare, och den nyare. Hoppas på ingen Iphone för mig för att undvika förnyelse-ångesten.

14. Ångest över att nästan alla som överlevt koncentrationslägret har gått bort av ålder. Sörjer att jag inte fick träffa någon av dem och höra deras historia. Ångest över att jag inte gjort någonting åt det och åkt för att träffa någon.

15. Får ångest när jag tänker på om man hade legat med Anders Behring Breivik. Det klart man inte kunde veta vad som skulle ske. Men om man nu låg med honom, och sedan en tid senare ser vad han gjort mot världen. Hur jävla illa det hade känts. Även om man inte visste någonting, och inte kunde veta heller så måste man känna sig otroligt äcklig. Jag tror verkligen det. Har ångest för ångesten jag skulle ha om det hade varit jag.


Sedan har jag ju givetvis ångest för allt annat emellan, särskilt större saker som gäller världen och mina medmänniskor, men detta är vad jag tänkt på idag. Och Houston, we do have a problem.