Sometimes, love is not enough.



Jag har verkligen tänkt på detta ett tag. När två personer älskar varandra, och vill vara tillsammans, men det går inte. Det måste ju vara otroligt jobbigt. Jag tittar på Californication, på Hank och Karen och hur de har det. De vill endast ha varandra, det är vad som spelar roll, vad som är viktigt. De älskar varandra otroligt mycket, men det går liksom inte att de är ihop. Det strular till sig, de är gjorda för varandra men på något sätt så fungerar det inte.

Och det måste ju vara det hemskaste nästan. Om båda vill att det skall fungera, men det gör inte det. Det fuckas upp på vägen, och det finns inte någonting som de kan göra åt det. Det är så mycket som gör att de snubblar o faller, och även om det är bra mellan dem så går det inte. Tänk om, kärlek faktiskt inte är nog.




Jag känner igen mig själv i den meningen, i de orden efter varandra. Tänk om. Jag tror nämligen att det stämmer, eller det gör det. Absolut. Om man känner någonting för en person, man vill inte gåvidare, man vill vara med denna personen, denna människa som man älskar obegränsat, men av någon anldening så går det inte. Det kan vara att man blir sårad helatiden, eller sårar den andra, det kan vara att det är ett ohälsosamt förhållande man har och att någon kommer till skada, det kan vara för att den ena bromsar den andra, eller att båda två bromsar varandra i livet. Det kan finnas så många olika skäl, och det stämmer faktiskt. Sometimes, love is not enough. Man kan inte alltid stanna i en relation för att man har hopp, och tro på att det kan bli bättre. Vi älskar varandra, då spelar det inte någon roll. Eller? Det skall inte vara lätt att leva, men det skall inte vara svårt att älska. Min väninna säger ofta till mig när jag fastnar för djupt i dessa tankar att det blir aldrig bättre än det var i början av ett förhållande, och om det inte ens var bra då, då blir det absolut inte bättre. Man kan älska hur mycket man vill, och givetvis skall man kämpa för kärleken. Men som jag sa, sometimes love is not enough, och då är det bättre om man går en annan väg.




Kommentarer
Postat av: maddis

tror inte heller bara "love" racker. precis som med vanskap (som iofs ocksa ar en sorts love) ar det mycket annat som skall till. tillit, kompromissa, kunna satta sej in i den andres situation, inte ta varandra for givet, svalja stoltheten, visa uppskattning osv. det ar ju trots allt en helt ny manniska man ska lara kanna & pussla ihop sej sjalv med utan att det skaver. & sant har ju snarare mer med handling an just kanslan att gora. aven om varken kansla eller handling funkar utan den andre.



precis som med vanskap & vin, tror jag aven forhallanden blir battre med tiden, om ratt installning finns dar & viljan att kunna gora storheter tillsammans :)



puss

2011-04-25 @ 23:06:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0