SJK

Vin, och en fantastisk utsikt över vatten, berg och grönt.

Känns inte som om jag någonsin var borta ibland. Men det var jag. 4 månader med familj o vänner i Sverige, och nu är jag inte där längre. Men fy satan vad jag saknar dem. Jag har inte ens vart borta i en månad än, men det värker i hjärtat på mig. Igår var så riktigt jävla jobbigt. Mina syskon. Mina fantastiska syskon. Hur mår dem? Vad gör dem? Hur känner dem? Inget svar när jag ringer. Men det är förståeligt, jag hade inte heller svarat om de hade lämnat mig mitt i livet igen. Skuld skuld skuld. Alltid känner man skuld. Jag tänker på något helatiden som jag har skuldkänslor över. Någon jag inte hört av mig till, något jag glömt, något jag borde sagt, något jag aldrig borde sagt. Men egentligen så vet jag att man inte skall känna så. Man skall inte känna skuld, sålänge man kanske inte gjort riktigt dumma saker mot människor.
Jag lägger skuldkänslorna åt sidan, och njuter istället. Detta är njutningens sommar. Sommaren med stort S.

Jag är så jävla glad över att jag stannade. Varje dag är en helg, varje helg är en vardag. Vart går gränsen? Vad är skillnaden? Jobba på vardagar, men det är ju så roligt och soft så det gör mig inget. Mina underbara vänner finns här. Och jag har hittat min vän Medlyssnar-Jonas. Jag vet inte vad jag skulle göra utan honom. Han är så jävla klok, rolig och vi kan sitta tysta i timmar utan att behöva säga något. Jag tycker så obeskrivligt ofantligt mycket om honom. Min finafina vän. Som dock är så snygg så jag önskar ibland att vi inte var vänner. Mmm... MEN vi är för lika för att det någonsin skulle kunna bli något. Han är osjälvisk, jag är osjälvisk. Han är inte svartsjuk, jag är inte svartsjuk, han är rolig, jag är rolig. Han är spårad... jag är spårad... efter klockan 3 en lördag iallafall. Jag har så roligt med honom. Jag kan inte få nog. Men det är likabra att vi är typ vänner. Här nedan skall ni få ett exempel på hur det annars varit:

Jonas: Heeej Sara. Jag kom inte hem inatt. Tänkte bara säga att allt är lugnt och du behöver inte vara orolig. Jag träffade nämligen 18 brasilianska strippor igår och så följde jag med dem till Brasilien. Allt är bra, och vi ses när vi ses.
Sara: Åh, heej Jonas! Vad härligt. Nej, jag var faktiskt inte orolig. För jag träffade en jättetrevlig kille igår på krogen, och han frågade om vi skulle ta en kopp kaffe hemma hos honom vid 4 snåret, och jag behövde ju lite koffein så jag sa ja. Och då kom hans kusin och plockade upp oss på vägen, och han bodde i polen!! Snackar varken engelska eller svenska, men han ler helatiden. Jävligt sköna alltså. Så jag blev aldrig orolig för dig. Men ha det så kul med stripporna då, så ses vi älskling!

Ja ni hajjar. Vi är alldeles för softa båda två. Ingen hade kunnat styra upp den andra, och vi behöver båda varsinn uppstyrare till respektive. Jag funderar på vem av mina vänner han skall få bli ihop parad med. Maria ligger bra till måste jag säga. Josse & Nadja också.. hum. Jag återkommer angående det. För han har en bror också. Jimmy. MUMSFILLIBABA! Ohlord. Vilken jävla kille. Jag vet inte hur många timmar jag suttit framför Facebook och drägglat över Jonas bror. Inte helt helylle kille, men helt felfri utseendesmässigt. Maah!

Här kommer en bild på Jonas.

Är han inte alldeles för fan så snygg? Och då lovar jag damer att han är snyggare In real life.
Jag känner att min blogg blir mer o mer lik en kontaktannons där jag försöker fixa ihop mina vänner.

Meen... FÖRST TILL KVARN BRUDAR!!


Nu skall jag på ölfestival, kolla på whiskeyfotboll och sen är det nattbio. Imorgon ölfestival hela dagen och senare Utgång med pa-rt-hey tjejerna. Yes! Kommer bli så fucking awesome. Synd att man går på antibiotika och typ är bakfull sedan förrahelgen.


Men vad gör det om hundra år.
Nu: En flaska vitt och en dusch.


Massa massa med Fredagskärlek.