You will be just fine

Usch. Jag kom att bli påmind om känslan att inte kunna släppa någon förut. Om att försöka och försöka att ha kvar någon man älskar, men det går bara inte. Det går inte och när man väl tittar på det, så kommer man på att man egentligen inte vill heller. Men släpper man ? Nej, det gör man inte. För det tar så jäkla lång tid att komma över det. Oj oj oj  vad jag har känt denna känslan. Med män, med vänner. Herregud. Man tror att man kommer gå sönder, att varenda liten del av ens hjärta håller på att lösas upp och att det aldrig någonsin kommer få ett slut. Men sen kommer den. Dagen som man aldrig trodde fanns. Man släpper det. Och den känslan är så obeskrivlig. När folk säger: Det kändes som en sten som släppte från bröstet. Jaha, tänker man, och hur fan känns det då? Jodujävlar. Släpp någon som du älskat gränslöst, någon som du aldrig någonsin velat leva utan. Men som du inser att du måste leva utan, eller som du blivit tvingad att leva utan. När du sedan släpper den sorgen, den kontrollen. Då skall du se hur det känns och fan vad det känns bra.  

Man hittar alltid någon annan. Vänner är oersättliga. Såklart dem är. Men de bör inte alltid ersättas. Det tillkommer nya, i nya genrer och tillslut glömmer man bort att just den platsen som jag hade denna vännen på, den är fortfarande tom. Men vad gör det ? För många andra platser är tagna. Och tur är väl det.

Egentligen skall jag bara säga att man får inte vara rädd för att släppa människor ur ens liv. Man kommer inte dö, ditt hjärta kommer inte vittra sönder, du kommer klara dig. Oavsett pojkvän, flickvän, man, vän, eller obestämt förhållande. 2, år, 4 månader eller 88 år. Hårt som fan. Men jag garanterar dig. Du kommer aldrig någonsin må bättre innan dagen du släpper personen du älskar. Man skall kämpa men allt har en gräns. Jag har släppt så mycket människor, och jag mår så jävla fabulöst bra för tillfället. Sålla ut dem som är avundsjuka, de som hindrar dig, de som inte hör av sig. De har inget i ditt vackra liv att göra. De har en egen spelplan, som de själva rensar folk från. 

Släpp honom, släpp henne. Hindra inte varandra. Du kommer inte gå sönder. Men stenen faller, och du kommer kunna tänka klart och andas i takt igen.



You will be just fine.     


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0