SJK

Jag har ett sådant fruktansvärt intressant liv.
Jag undrar verkligen när man inte hade drama sist. Vad kan jag vart 2-3 år?

Det är faktiskt sanningen. Sanningen som mina vänner försökt få mig att insee ett tag nu. Där du går, dit går också dramat. Det är bara så Sara. Oooh.. så rätt de hade. Och OJ vad trög jag varit som blundat för det.
Men jag kom på det i Söndags. Varenda gång jag vaknat sedan jag började härja ute på krogen, eller på hemmafester i all ära så har jag på Söndagarna insett att jag är körd. Det är mina första tankar som kommer upp när hjärnan vaknar till liv: DU. ÄR. KÖRD.

När Linn och Kim stod i dörren i Söndags morse och jag hör de ropa, så hade jag automatiskt svarat: ÅH NEEEEJ! ÅHNEJ ÅHNEJ ÅHNEJ ÅHNEJ! Ångesten dyker upp innan jag vet att jag ens lever.

Men hallåeller. Hur kul hade jag inte då? Hur mycket skrattade jag inte? Hur underbar var inte kvällen?
Ångest är inte något som drabbar mig endast. Det drabbar alla. Oavsett anledning. Men fylleångest.. tja.. det är mer en folksjukdom skulle jag vilja säga. För så ofta den kommer tillbaka. Tja, så ofta får jag inte ens en förkylning, och jag har ett vidunderligt kasst imunförsvar vill jag påpeka.

Igår var det middag och öl drickning på FX med älskade Kim & Robin. Idag blir det häng och middagslagning med bästaste i världen Medlyssnar-Jonas. Imorgon är det fika på Teahouse med tjejerna. Sen är det helg igen tillslut. Usch.. jag bävar inför helgen. Skall ju hålla mig nykter i 2 veckor, till Sommarfesten. Vi får se hur det går. Är ju Borås crewet Daniel & Emils sista helg. Och man får ju skåla för de man tycker om. Givetvis.

Drama drama. Jo, men det är bara att suck it up. Jag ahr ett dramatiskt liv, jag är en hejdundrande drama queen, och det är så att jag är ganska nöjd med det. Sålänge folk inte blir ovänner eller ledsna, så är drama något bra. För oss alla.

Bring more drama in to our life.

Nu kommer jag kila ut och handla middagen inför kvällen.


Hej sålänge, vi hörs kanske imorgon.

Kramkram