SJK

JO. Det jag tänkte säga var att jag skulle aldrig kunna mörka ett ragg. Aldrig någonsing. Det går liksom inte. Och även om jag GÖR DET här på ön, så kommer de lämpligt nog fram anyway senare.

Typ som Will Smith ni vet. Alltså inte riktiga Will Smith. Men trekant med mig och min bror Will Smith - som jag råkade ut för på Midsommar natten. Hur som haver. Hade jag inte berättat något för Linn och Kim INNAN eller aa.. jag skrev på Kims wall på Facebook att jag hade haft trekant med två mörkhyade bröder. Haha. Well.. Om jag inte berättat att jag träffat dem, så hade det änd¨blivit avslöjat när jordens snygagste och största mörkhyade man stannar framför oss på vägen och slänger sig ut genom rutan och skriker "Saaaaraaaaaaaah" Japp. Avslöjad. Kim säger: "NOG att du inte låg med honom. Annars beteer man sig inte så. " Dessvärre låg jag aldrig med honom.

2:a Alternativet är när jag skulle dra från Madeira i februari. Då gav jag en väska till Christina som hon fick precis innan hon skulle köra mig till Flygplatsen. I denna väskan ligger ett visitkort (glöm aldrig tömma väskorna innan ni ger bort dem). Visitkortet tillhör en man som jobbar för vårt företag som var med på Awardsfesten i höstas. Ja, vi utbytte väl lite kroppsvätskor han och jag, och detta har jag ju inte berättat liksom. Men när Silva fann kortet, så var man busted. Mother fucking hurray liksom.

Sen inträffade det en jävligt märklig sak igår. Jag hade handlat efter att lunchat med Daniel & Linn på FX.
När jag går ut från affären o över övergångsstället så saktar bilen in som skall köra innan jag går över. Jag börjar gå, då han ser att jag är där och vi synkar varandra perfekt, så jag slinker bakom bilen såfort han kört över. Trodde jag. När jag skall slinka förbi honom (bakom bilen givetvis) så tvärbromsar han mitt på övergångstället, och jag går RAKT IN I BILEN. Suck. Han vävar ner rutan och säger "Heeelllooooooooooo yoooooou" Näe. Orka. Han gjorde det för att ragga på mig. Jag börjar garva och går runt bilen och sedan vidare. Möter upp Linn och vi tar alla krångliga vägar som vanligt upp, som inte är bilvägar. Utan trappor och smala gränder.

När vi sätter nyckeln i grinden in till vårt område, så kör en bil upp bredvid oss. Då är det fanimej han som gjorde så jag gick in i bilen. Jag säger. "I helvete heller, han KAN inte bo här" Det gjorde han inte heller. Men han hade på nååågot sjukt sätt hittat vägen upp till oss, och överlämnar ett kvitto till mig, med hans telefonnummer på. Han heter Carlos. Och han var inte jättefager, inte jätteraserad, men bara en person som kan göra så är:

1. Jävligt värd att träffa.
2. Ett sjukt psyko.

Undrar om man skall chansa kanske? Han sa iallafall att han sett mig massa massa gånger innan och att han gärna vill träffa mig. Jaha. Joojo. Vi får se till helgen när vinet börjar bubbla i nerverna. Då kanske Carlos kan få ett samtal... för jag vettefan om jag klarar detta med att bara ligga när man är kär.. Jag höll nämligen på att stryka med igår när jag ser en fransman på TV:n. Ehm.... ge mig.

Kort sagt: Jag kan sällan mörka ragg, för på denna ön går det liksom inte. Du kan inte fly från det du åtagit dig. Eller skall man säga, Du måste äta upp det du tagit åt dig?