Tjugihundraelva

 

2011.

Precis spenderat Nyår i Eskilstuna, flög till Madeira, Sa upp mig från jobbet.
Mamma kom till Madeira, Jag flyttade till Sverige, sörjde, längtade,
var nöjd och lycklig. Göteborg. Det var varmt. Svarttaxi, svartklubbar, svarta nätter. Möhippa,
Min barndsomsvän gifte sig, 30 års fest, sade upp mig efter 2 veckor på 118,
spenderade sommaren i Kungshamn, sommarjobabde i Uddevalla,
drack vin varenda dag, åt skaldjur flera dagar i veckan, satt på klipporna, åkte båt,
badade, skrattade,Blöt asfalt i regnet, Familjen. Kalmar, öland,
flyttade in med Pernilla på Kapellplatsen, bodde hos min familj i Mölnlycke,
bodde hos Josse, skaffade lägenhet i Linné, fel killar, rätt killar
började på ICA, Blev magsjuk, fyllde år, åkte på semester till Madeira, kom hem, firade jul,
blev matförgiftad, sade upp mig från ICA, åkte till Madeira, firade in 2012.


Valentine


Igår var det Alla Hjärtans dag. Jag spenderade resterande del av den i Sam's soffa med An Idiot abroad.
Det var hur mysigt som helst. Bäste Sam. 

Grym Dag, for sure!

 


Grabbkväll


Igår drog jag och mina favoritkillar och spelade biljard, kastade pil & drack öl.
Efter detta avrundade vi med några clubsandwich och mer öl. Sjukt lätt och skönt sällskap. Vi snackade om alkohol, fotboll, hockey, stuntmän, Parkour och killarna sa att en pungspark är värre än att föda barn - alla gånger. Jag argumenterade emot. Men det är någonting som inte tycks gå in i mäns huvuden om vad det faktiskt är som händer, när man föder barn. Det var en riktigt fin Måndagskväll med killarna. Och jag överraskade alla med hur skillad jag var på dart, men jag är uppenbarligen fortfarande lika dålig på biljard.


The death list



Googlade runt lite ang. kändisar som dött. Och hittade The Death List.
Rätt skumt ändå att det finns, men riktigt intressant ändå.
De förhandlar alltså fram 50st kändisar som de tror kommer att avlida inom detta året.
Man kan också se hur många rätt de har haft de andra åren. Snitten ligger väl på mellan 7-12 stycke. Sjukt.

Men som jag också nämnde - intressant.

http://www.deathlist.net/?y=2012


The celeb effect


Öppnade dörren till mitt rum Kl 10 imorse och mötte Malin i hallen. "Har du läst nyheterna?"
Öh.. jag står här i endast en t-shirt och ett vattenglas i handen. Nae, jag har inte läst nyheterna. Jag har knappt kommit ur mina drömmar (som förövrigt var daaaamn fine). Så, Whitney Huston har avlidit. Ohkay.

Vi slår oss ned i soffan framför TV;n och zappar mellan BBC news, CNN och Skynews. Alla snackar om samma sak. Whitney. Död. Jag anar att det inte var så många som blev förvånade. Jag vet fortfarande inte dödsorsaken, men det känns liksom inte som om det var så oväntat - alls. Minns 2009 när Jacksson dog. DET var oväntat. När Heath Ledger dog, Amy Winehouse. Well.. Winehouse hade man väl tänkt att det kunde sluta så. Men juste när Brittany Murphy dog. DET var också lite sådär oväntat. Ingenting man saw coming liksom.

Det komiska med detta är att ingen av mina facebookfriends har någonsin nämnt Whitney liksom. Alla vet ju vem det är självklart. Men om jag nu, utan överdrift säger att det är ca 30 st som har skrivit R.I.P Huston, eller slängt upp hennes videor eller någon comment som är taget ur någon lyrics liksom. Gad.
Det är verkligen the celebeffect. Ingen bryr sig tills att de bryr sig. Och det gör man när någon dör.

Gäller dock inte bara när kändisar dör. Been around. ALLA är så himla bra vänner med personer som dör. Alltid. Det är alltid tårar, men det har aldrig funnit några telefonsamtal. Är inte det märkligt? När min vän gick bort 2007 så var det SÅ många människor som sörjde så hårt. Och visst, man skall få sörja, jag är inte någon som bestämmer vad du eller någon annan känner eller har känt. Men det är ju så uppenbart när människor som aldrig ens pratat med den stackars personen som avlider sitter och storgråter, eller uppdaterar sin status med något sad meddelande till världen.

The R.I.P effect är nog mer rätt.


Första Lördagen


Igår var första lördagen som nykter på Madeira. Denna omgången iallafall. Då jag Linus, Janne o Madde var ute på Sun City och sjöng Kareoke i Fredagsnatt och sedan klev upp o jobbade på lördagen så var vi rätt slut. Jag valde då att åka hem efter jobbet och sedan stanna hemma. Klockan 24 lade jag ner boken, släckte och sov.

Idag har jag och mina fantastiska sambor Malin o Mickan käkat frukost och häckat i vardagsrummet hela dagen. Jag o Mickan fick lite luft när vi gick till grönsaksaffären för att köpa något att käka. Igår påbörjade vi helgens Marathon med Sällskapsresan - Sun Trip, och vi har precis betat av Snowroller. Åh gud vilka bra filmer. Nu laddar vi för att dra på nästa Sällskapsresa film. Hämtat täcket, och dragit på mig leggings, kofta och en stor sjal för att vi fryser så sjukt mycket. Är 18 grader i skuggan men inomhus känns det som minusgrader.
Märkligt detdär när man väl är nykter. För då känner man sig ändå bakfull på en söndag som idag. Placebo enades vi om i hissen.

Skönt med lata söndagar utan att ta en återställare direkt på morgonen i solen på något café. Fast det är ju inte helt fel det heller. Som jag sagt förut. Mäter man allt i skratt, vilket jag tror man skall. Så är detta livet det allra bästa man kan få. Älskar varenda minut av det. Det är ett truly beautiful life.

Roligaste på Flashback


Sitter och snackar med brorsan i telefon och vi sitter inne på Flashback och läser tillsammans och diskuterar. Kommer över detta och vi DOG. Fyfasen vad roligt. Läs. Bästa ever.


"Jag kommer ihåg det som om det var igår (över 10 år sen) och jag kan ha varit allt från 9-12 bast.

Sitter där på julaftonseftermiddagen och väntar så jävla ivrigt på presenter.
Jag var i den åldern och eran att jag ville ha så mycket skate-kläder som möjligt.
Något jag hade siktat in mig på var en sån fräck mösskeps, helst i något fräckt märke också.
Jag hade inte beskrivit så väl vad det var jag verkligen ville ha, men för mig var det självklart, jag skulle ha en sådan här! http://images.bubbleroom.se/data/pro...anie-41178.jpg
Alla "coola" hade ju en!

Morsan läser något fyndigt rim som är från mormor som gör så att jag fattar att nu jävlar är den en mössa på g här.
Hela släkten är där, jag var nog sist med paketet så all eyes on me. Jag öppnar och får se att den "mösskepsen" jag fått var denna! http://www.hatsandcaps.co.uk/images/...ium/160817.jpg
I något underbart fleece-material.
Jag dog, sekunderna var som minuter när jag visa upp den för kusinerna.
Visade upp god min trots att jag grät inombords.

Senare har kusinerna som är i samma ålder ringt lite killar och tjejer som vi ska ha snöbollskrig med.
Vi klär på oss, jag är sist ut, de väntar utanför på mig.
Mormor glider förbi och utbrister "nu kan du ju ha din nya coola mössa på dig?!" och går och hämtar den åt mig.
Känslan när jag går utanför dörren med alla dessa brudar jag inte känner, i min sjukt anti-coola keps ärrade mig för livet. Jag såg ut som en gammal gubbe som var pånytt-född.

Jag försökte fly från mössan i veckor efter men då och då var jag "tvungen" att ha den, för jag skulle aldrig vågat säga att den var ful på den tiden.

Good times!"


Stort Liv



Min ungdom kommer aldrig igen
Jag har så mycket förstånd att
förlora än
Så jag lovar dig inget, min
käraste vän
Det är ett
kort liv

Jag förstod nog aldrig vad dom
sa till mig
När jag satt i dom bänkarna man
bildar sig
Jag har gått dom vägar ingen
visat mig
Det är ett högt liv

Jag reste iväg för att få
nånting gjort
Jag trodde sporren fanns
på annan ort
Men deras klockor gick
lika fort
Det är ett
snabbt liv

Jag gick på en gata mot
ett äventyr
Jag kom till en plats där
pengar styr
Där spriten var billig men
fyllan dyr
Man fattar lätt varför
människor flyr
Det är ett
hårt liv




Snuvad på tid


Gud tiden går så fort. Jag kan typ inte hantera situationen. Det känns som om det inte ens finns 7 dagar i veckan längre. Känner mig blåst och lurad. Som om Mayaindianerna inte snuvat mig på nog tid liksom.
Det var nyss fredag. Minns inte dagarna däremellan, minns inte ens vardagarna längre. Allt swischar förbi. 
Man skrattar, shottar, chillar, äter, sover, dansar. Sen skall vardagen komma, men den tycks aldrig hinna emellan.

 


N' SLOW YOU GO



Let's go bananas



Igår var det afterwork på FX och ett farväl till Isabell & Karen som lämnar ön.
Vilket slutade kl 03:30 inatt. Mackan och jag är verkligen varandras svaga punkter. Säger jag nej till en till shot, så är Mackan där direkt med händerna i vädret och skriker på servitören. Mer shots givetvis.
Vi har någon destruktiv relation till varandra, men jag har sällan så roligt med någon man som honom.
Det finns liksom ingen som kan keep up med mig och mina tjejkompisar här. Killarna är lite of shore och pallar inte trycket. Besitter inte samma energi som oss. Men - Mackan gör. Calle var ju the man förut och spottade inte i glaset någon av dagarna. Hoppas att Payman hakar på mig o Maddis när vi skenar detta året, för det är ju som vi sa senast igår; Detta året går ut på att gå bananas. Skratta, njuta, uppleva & Leva.

Fattar inte vad som hände när jag kom hem inatt. För jag tog en dusch, tvättade håret, lagade mat, kollade på Californication och läste en bok. Eh? Det känns inte som några prioriteringar att göra då man skall upp kl 6 liksom.

Drabbades av tidernas mensvärk idag. Alltså jag fattar inte, hur man kan ha så ont. Why? Vad är det som händer och varför blir man drabbad av detta som kvinna? Borde verkligen inte vara någonting som man utsätts för en gång i månaden. Klart att man kanske kan ha ett val. Typ börja på piller o så, men jag avskyr ju piller. Tycker det är riktigt obehagligt att stoppa i mig någonting som rubbar hela hormonsystemet. Nehej. Då är det nästan värt att halvdö en gång i månaden. Fast bara nästan. Tur var väl att jag får plocka ut mina lördagstimmar och gå hem idag. Annars hade jag väl strukit med tror jag.

När jag gick så sa min chef "Krya på dig.. eller något sådant. Om man säger det"
Ha ha. Som jag sagt innan. Killar har verkligen en sjukt komplicerad relation till dendär perioden en gång i månaden.





Åh Heartache


Idag har jag så ont i hjärtat. Saknar min famillj. Så mycket.
Mådde vid ett tillfälle fysiskt illa för att jag längtade så mycket.
Åh Heartache.


LCHF:ar


Mina ögon blöder.

Nae, kanske inte men typ. Ser ut som om jag är en rutinerad Wow-spelare som stirrat in i skärmen i 24 dagar i streck. De är röda och känns typ svullna. Ögonen känns svullna. Har ingen energi alls. INGEN. Märkligt att man bli knockad på Måndagarna och inte på Söndagarna efter en brutal helg. Herregud vilka brutala helger vi har haft nu det senaste. Men värt det. Man skrattar ju tills att man tuppar av.

Igår kom Linus, Samy och Payman hem. Sjukt bra. Linus behövs ju då han mer eller mindre styr detta skeppet, och Samy & Payman är ju bara så gudomliga att man inte vill vara utan dem en endaste sekund. Någonsin.

Idag var det tänkt att vi skulle börja LCHF:a. (Kan man säga LCHF:a?) Hur som haver, så med sjukt dålig planering från min sida så blev det en youghurt till Lunch. Anar att det inte ingår i LCHF dieten.

Mamma sa att hon älskade LCHF och att man käkade grädde o bär o massa ostar. Madde sa igår att man får dricka Rödvin också, och ren sprit. Vilket är mina två favoriter. Rödvin och Shots. Anar att denna dieten är gjord för mitt leverne och för min fysik då jag ständigt får sjukt ont i magen av förmycket kolhydrater, och avlider typ när jag käkar en macka emellanåt.

Ser inga nackdelar alls. Skall hem och Googla LCHF efter jobbet och handla upp mig.

Mm.. brieost.






Shoe me


Snyggaste skorna. Lediga men uppklädda. Svarta låga med nitar.
Åh så tjusiga!




Gräsänkans vecka


Payman kilade till Sverige i en vecka och lämnade sin käresta i Portugal. Så by given choice så blir jag Maddes nya kille. Gräsänkan Madde har saknat sin pojkvän mycket, men idag sa hon "Tack, du har varit ett utmärkt substitut" Kan känna att det är oerhört bra kritik då jag inte ens behövt att ligga med Madde. Och att då vara ett utmärkt substitut, då måste man ha varit bra.

I fredags var vi på Afterwork på "Sportsbar". Den heter ju inte det, men vi har alltid kallat den det. Man sitter inne, fast ändå ute och kan röka liksom - semi som Madde säger. Det är ganska billigt 1.80 Euro för en shot och 37 Euro för 22 öl, som jag och min Gräsänka drack. Med all rätt så blev vi lite småberusade och Madde var hemma vid 23-tiden. Skall tilläggas att vi började dricka kl 16. Jag klarade mig lite längre och hamnade på Casinot med Janne, Mackan o Jens. Brände 200Euro den kvällen, men endast 10Euro på själva spelandet. Jag & Jens drog in en 10 lapp och tryckte på alla random knappar vi kunde.

Hemma vid 5 tiden och sedan vaknade jag Kl 08:30 och steg upp. Jag o Madde gjorde några ärenden på stan, och sedan blev det lite öl på FX. Fick sällskap av fantastiska Marcus. Bästa av den bästa är han. Lätt.
Hem och sedan på Middag till Daniel med resterande vänner. Hur fint som helst. Jag o Madde hade investerat i en dunk med vin. 5 liter vill säga. Efter en runda "Jag har aldrig" så fanns det väl inte jättemycket kvar i denna förpackning.

Vi snackade om det imorse. Alltså, vi är ett gäng på en 40 åring, 2 st 30 åringar och 4 stycken som är runt 25 års åldern. Och vi spelar Jag har aldrig. Jag fattar nästan inte varför man gör det. Jag menar, man är ju ändå ganska gammal. Man HAR ju gjort det mesta som folk frågar om. Inga konstigheter änna. Totalt onödigt.

Hur som haver. Kvällen slutade med att jag o Madde satt på en bordell med två av våra manliga vänner. Svindyrt. Och då kan jag inte ens uttala mig om vad priset på kvinnorna var. Det sista jag o Madde hann med innan klockan blev halv 7 imorse var att muta en taxishaffis att köpa pizza o chips till oss, då vi inte ORKADE gå ur bilen. Vem blir förvånad?


Pyjamasparty


Är hemma hos Bästaste Madde och har Pyjamasparty.
Färgat hår, käkat middag, druckit 2 öl var på balkongen och skvaller rökt. (När man skvallrar o skvallrar och röker och röker tills att man tappar fattningen, eller tills ciggen tar slut för den delen) Dock så är det inte skvaller. Det är mest syn på livet. Carpe Diem snack utan Carpe Diem. Nu skall vi kolla på film och käka vanilj o chokladglass och chips. Det är ju ändå Onsdag. Man må ju unna sig sådanthär fint med med en fin vän då.
For sure säger vi, for sure.

Antonio Banderas på film. Let's be seated.


RSS 2.0