Dagen jag mötte gud.
Åh. Har legat i solen sedan nio tiden imorse. Tror ni jag är brun eller?? Svaret är ett tvärsäkert - Nej, det är jag fanimej inte.
Sure, jag har kanske inte det bästa pigmentet, MEN 7 timmar under solen, vid poolen. Det hade man fan blivit brun av även om man låg i en dunkel källare. DOCK så har jag lyckats med bedriften att bränna upp facet, som var det enda stället som jag smörjde in mig på. Score. Sen brände jag mig på baksidan av benen också. Så nu, så ser jag ut som ett jävla skämt. Ljusbrun på framsidan av benen, kritvit på sidan av benen, och knallröd på baksidan. När skall man få den snygga lationbrännan egentligen? Jag har ju snart bott här i 2 år. (Bortsett från 3 månader i Svea-freking-cold-bra-val-av-årstid-periden då) Näe, men alla har det inte i sig. Bara att acceptera liksom. Let's move on till något riktigt intressant istället.
När jag ligger där vid poolen, med Ipoden i öronen och solglasögonen på plats, så vaknar jag till av att jag känner mig iakttagen på något sätt.. ja ni vet, så man gör om det är någon som stirrar på en om man sover. Jag drar ur hörlurarna och tar av mig glasögonen, och precis då fattar jag att det är någon som driver med mig, eller att jag dött och hamnat i hímlen, men med en temperatur av helvetet. Upp ur poolen stiger David Beckham, Jude Law och Brad Pitt - alla i EN man upp, och drar bak håret (på det sättet jag många gånger funderat på varför männen gör varjegång de stiger upp ur vattnet, oavsett hårlängd) svinbrun, i ett par vita badbrallor. Jag tror jag automatiskt slutar andas för jag får lite svårt att tänka klart. Det enda jag tänker på är. 1. Varför har inte Kim och Linn sagt att det befinner sig en GUD ibland vid vår Pool. Och nummer 2. NU JÄVLAR HAR CHRISTINA SKICKAT UPP EN URSNYGG MAN HIT, BARA FÖR ATT SE MIN REAKTION. Eftersom Christina vet att jag spenderar hela Tisdagen vid poolen. Ett jävligt fult skämt alltså. När mannen går förbi mig och lägger sig på sin solstol så funderar jag på vart de placerat kamerorna, och hur jag skall få upp min haka från marken på ett diskret sätt.
Vad gör Sarah Karlsson då? Jo, hon reser sig sakta upp. Packar ihop sakerna och lämnar poolen och traskar ner till kontoret in i glasburen och frågar Christina vemfan hon har skickat upp dit. Christina HAR inte skickat någon upp dit säger hon asgarvande. Öööh.. så. Jag ligger alltså ensam vid en pool i 7 timmar, och sedan så RÅKAR Jesus Kristus dyka upp ur vattnet när jag vaknar till liv. Bara sådär? Av en slump? Sen vågade jag inte gå tillbaka, för jag vet med mig själv att jag inte kan kontrollera mig i sådana mäns närhet. Och jag orkar inte få någon jävla polis efter mig nu när jag ser ut som en kräfta i ansiktet. Det GÅR bara inte.
Funderar på att vara hemma imorgon också. Ifall om han dyker upp igen. Då kan jag ju ha hällt i mig en flaska vin också eller två, så jag kan uppföra mig som folk och inte som någon nehandertalare (Linus lärde mig i helgen att det stavas så, och inte nyandertalare som jag alltid trott. Undrar om just det är ett tecken på att man har drag av den arten? ) Hur som haver. Det var så det gick till när jag träffade Beckham, Law och Pitt vid Poolen, alltså GUD, om man vill ha ett samlingsnamn för deet jag såg. Och det var så jag brände alla mina chanser till att någonsin få göra det igen.
Nu behöver jag Linn Sjökvist här!! Jag behöver skratta åt saker bara hon förstår, och prata i timmar. Min fantastiska fina Sporty Spice. Kooom heeeeem och gör livet på ön värt att leva igen!
Sure, jag har kanske inte det bästa pigmentet, MEN 7 timmar under solen, vid poolen. Det hade man fan blivit brun av även om man låg i en dunkel källare. DOCK så har jag lyckats med bedriften att bränna upp facet, som var det enda stället som jag smörjde in mig på. Score. Sen brände jag mig på baksidan av benen också. Så nu, så ser jag ut som ett jävla skämt. Ljusbrun på framsidan av benen, kritvit på sidan av benen, och knallröd på baksidan. När skall man få den snygga lationbrännan egentligen? Jag har ju snart bott här i 2 år. (Bortsett från 3 månader i Svea-freking-cold-bra-val-av-årstid-periden då) Näe, men alla har det inte i sig. Bara att acceptera liksom. Let's move on till något riktigt intressant istället.
När jag ligger där vid poolen, med Ipoden i öronen och solglasögonen på plats, så vaknar jag till av att jag känner mig iakttagen på något sätt.. ja ni vet, så man gör om det är någon som stirrar på en om man sover. Jag drar ur hörlurarna och tar av mig glasögonen, och precis då fattar jag att det är någon som driver med mig, eller att jag dött och hamnat i hímlen, men med en temperatur av helvetet. Upp ur poolen stiger David Beckham, Jude Law och Brad Pitt - alla i EN man upp, och drar bak håret (på det sättet jag många gånger funderat på varför männen gör varjegång de stiger upp ur vattnet, oavsett hårlängd) svinbrun, i ett par vita badbrallor. Jag tror jag automatiskt slutar andas för jag får lite svårt att tänka klart. Det enda jag tänker på är. 1. Varför har inte Kim och Linn sagt att det befinner sig en GUD ibland vid vår Pool. Och nummer 2. NU JÄVLAR HAR CHRISTINA SKICKAT UPP EN URSNYGG MAN HIT, BARA FÖR ATT SE MIN REAKTION. Eftersom Christina vet att jag spenderar hela Tisdagen vid poolen. Ett jävligt fult skämt alltså. När mannen går förbi mig och lägger sig på sin solstol så funderar jag på vart de placerat kamerorna, och hur jag skall få upp min haka från marken på ett diskret sätt.
Vad gör Sarah Karlsson då? Jo, hon reser sig sakta upp. Packar ihop sakerna och lämnar poolen och traskar ner till kontoret in i glasburen och frågar Christina vemfan hon har skickat upp dit. Christina HAR inte skickat någon upp dit säger hon asgarvande. Öööh.. så. Jag ligger alltså ensam vid en pool i 7 timmar, och sedan så RÅKAR Jesus Kristus dyka upp ur vattnet när jag vaknar till liv. Bara sådär? Av en slump? Sen vågade jag inte gå tillbaka, för jag vet med mig själv att jag inte kan kontrollera mig i sådana mäns närhet. Och jag orkar inte få någon jävla polis efter mig nu när jag ser ut som en kräfta i ansiktet. Det GÅR bara inte.
Funderar på att vara hemma imorgon också. Ifall om han dyker upp igen. Då kan jag ju ha hällt i mig en flaska vin också eller två, så jag kan uppföra mig som folk och inte som någon nehandertalare (Linus lärde mig i helgen att det stavas så, och inte nyandertalare som jag alltid trott. Undrar om just det är ett tecken på att man har drag av den arten? ) Hur som haver. Det var så det gick till när jag träffade Beckham, Law och Pitt vid Poolen, alltså GUD, om man vill ha ett samlingsnamn för deet jag såg. Och det var så jag brände alla mina chanser till att någonsin få göra det igen.
Nu behöver jag Linn Sjökvist här!! Jag behöver skratta åt saker bara hon förstår, och prata i timmar. Min fantastiska fina Sporty Spice. Kooom heeeeem och gör livet på ön värt att leva igen!
Kommentarer
Trackback
